Den störste någonsin?


Av - Tomas Hermansson -
Fotbollsspelande student från Stockholmsområdet som spelar för Aspudden/Tellus i division 2. En allätande fotbollstittare där det mesta slinker ner. Refererar barndomsminnen till mästerskapsår samt älskar brunkare och fula mål.

Det var inget snack om saken. Manchester City detroniserade Arsenal i Ligacupfinalen i söndags eftermiddag. Pep Guardiola bärgade sin första titel efter hans ankomst till Manchester för ungefär ett och ett halvt år sedan. Trots Ligacupens låga dignitet är det väl ingen som längre kan tvivla på Guardiolas kvalitét som tränare?
 

Etiketter: tomas hermansson

Efter Pep Guardiolas nästintill ostoppbara segertåg i Barcelona var det inte ovanligt att man, från olika håll, fick höra nedvärderande kommentarer om Guardiolas tränargärning. Under hans tid i Bayern München hördes då och då liknande kommentarer, även om de inte var lika frekventa som i Barcelona-fallet, kanske med anledning av att Champions League titeln uteblev under hans tid i Tyskland.
 
Några exempel på vad folk kunde slänga ur sig var ”Jag hade också kunnat vinna massa titlar med den spelartruppen”, eller ”Pep skulle aldrig lyckas med ett sämre lag”. Och förvisso, jag tror inte heller att Pep Guardiola skulle passa som en ”kontraktsräddare” likt Tony Pulis. Men jag tror heller inte att Tony Pulis skulle ha ens en möjlighet att toppa Guardiolas framgångar i Barcelona. Det är helt enkelt två vitt skilda saker, nästan som att de inte arbetar inom samma bransch. Ett konkret exempel på detta fick vi när David Moyes tog över Manchester United efter Sir Alex Fergusons sorti. En tränare som ofta presterade över förväntan med begränsningar både vad gäller spelarmaterial och ekonomi. Vi alla vet hur den sagan slutade.
 
Att de lag Guardiola tränat har haft bra spelare finns det dock inga tvivel om. Det folk missar är vad han har gjort med de spelarna han haft och misstar all utveckling vissa spelare haft för enbart talang. I Barcelona har vi Sergio Busquets som Guardiola var med och lyfte upp i A-truppen efter att ha haft honom i Barcelona B. I Bayern München har vi Joshua Kimmich som numera är en viktig kugge i både Bayern och det tyska landslaget. Jag tvivlar starkt på att dessa två hade varit de spelare de är idag om det inte hade varit för Guardiolas arbete med dem.
 
Just detta har blivit extra tydligt i Manchester City då Guardiola, enligt mig, inte haft samma grundmaterial att jobba med. Vem hade exempelvis kunnat tro att Raheem Sterling kunde få den utveckling han haft det senaste året? Jag trodde, likt många andra, att Sterlings dagar i City var räknade i och med Guardiolas tillträde. Där andra tränare misslyckats med få Sterling att ta nästa steg, han var ju faktiskt fram till denna säsong som bäst när han kom fram i Liverpool, har Guardiola lyckats. Även sättet han har fått ordning på John Stones imponerar på mig.
 
Med tanke på att ligan i princip är klar blir det åtminstone två titlar denna säsong. Det får trots allt anses godkänt då detta får räknas som Guardiolas första riktiga säsong i City. Däremot finns det ovanligt goda möjligheter att lyckas i Champions League i år, men skulle det inte räcka till mot de allra största drakarna, det finns ju en Messi och en Ronaldo där någonstans, kommer i alla fall inte jag stå där med sågen. Det Guardiola har gjort är större än så och det är faktiskt dags att slå hål på myten om att han bara lyckas på grund av spelarmaterialet. Min övertygelse är att Pep Guardiola om 20 år är vedertaget ansedd som den största tränaren någonsin.
 
/Tomas Hermansson

Kommentera gärna:

Aktuellt just nu

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln