Det handlar om mygel
Av - Ronald Åman -
Ronald Åman ”Sveriges Franz Beckenbauer” är född 1957 och spelade under sin karriär i ÖSK och Djurgårdens IF. Rolle var uttagen i Sveriges trupp vid fotbolls-VM 1978 i Argentina. Han gjorde sju A-landskamper. Idag skriver han kåserier och krönikor om fotboll och är medförfattare till boken ”Idrottsplatsen i våra hjärtan”. Rolle är en av ca 550 ambassadörer i nätverket ViLirare.
Det handlar om hur man ekonomiskt kan dopa storklubbar och en märklig flathet från FIFA och UEFA. Det handlar om Manchester City och Paris Saint-Germain. Det handlar om mygel.
Bakgrund: Först tog lilleputtstaten Abu Dhabi kontroll över Manchester City 2008. Tre år senare tog rivalen Qatar över Paris Saint-Germain. Det var början på ett miljardflöde av till synes obegränsade oljepengar från de stenrika ägarna.
Samtidigt hade UEFA startat ett projekt för att hejda en skenande osund ekonomi, projektet kallas Financial Fair Play. Klarare kan ambitionen knappast beskrivas. Men hur juste är det ekonomiska spelet som sjösattes 2011?
Idén bakom Financial Fair Play föddes ur det faktum att flera av världens bästa klubbar bedriver en osund verksamhet, där gigantiska summor spenderas på sportslig, eventuell framgång. Helt plötsligt blev det inte möjligt att spendera miljarder på spelarköp som resulterar i underskott (nu pratar vi UNDERSKOTT!), men som kvittas med en utbetalning från en arabisk ägare. Ambitionen var också att skillnaden mellan små klubbar och större skulle minska. Klubbar som bryter mot FFP-reglerna kan bötfällas, straffas med köpstopp eller det värsta straffet: att bli nobbade ett Champions League-deltagande.
I begynnelsen av FFP – 2011 till 2013 – tillät den vällovliga nyordningen ett underskott på nästan en halv miljard. En svindlande summa, men inte för en nyrik klubb som Manchester City eller PSG.
I ett dokument från UEFA, daterat 9 november 2012, visar det sig att enbart Manchester City under den senaste treårsperioden hade ett ackumulerat minus på mer än fyra miljarder!
Sex år senare är återigen både PSG och Manchester City satta under lupp och hotades alltså med att utslutats ur Champions League 2019/20. Hur vågar de? Leker de stormrika ägarna med elden? Samtidigt sätts press på UEFA: ett frikännande skulle urholka allt förtroende för Financial Fair Play. Med andra ord maktspel på högnivå.
Manchester City har vägrat att svara på frågor kring den ekonomiska galoppen, utan hävdat att det handlar om att någon vill skada klubbens renommé.
I maj i år avslöjade New York Times att UEFA:s chefsutredare i frågan – Yves Leterme, tidigare belgisk premiärminister – kommer att föreslå Manchester City ska portas från Champions League under minst ett års tid. Allt för att avskräcka brott mot FFP-reglerna.
City slog ifrån sig snabbt med ett kort men otvetydigt formulerat uttalande på sin egen hemsida:
”Anklagelserna om ekonomiska oegentligheter är totalt osanna och utförliga bevis för detta har lämnats över till chefsutredaren”, skrev klubben, som också anklagade Leterme för att ha betett sig ”fientligt” under sin utredning.
Anfall är bästa försvar: City överklagade i juni till Idrottens skiljedomstol, CAS, som en preventiv åtgärd för att ytterligare förhala processen.
FFP har länge haft ögonen på Manchester City. Inte märkligt eftersom ägaren, Sheik Mansour bin Zayed al-Nahyans enorma tillgångar har skapat en ekonomisk doping, som i sin tur gett resultat: 2019 tog klubben fyra nationella titlar: Premier League, Ligacupen, FA-cupen och Community Shield. Unikt i sitt slag, men det är inget annat än ekonomisk doping! Det enda som saknas i prisskåpet är Champions League-pokalen.
Nu tillåts de ändå delta i Champions League, liksom PSG som överklagade det faktum att UEFA återigen tagit upp utredningen om klubbens ekonomiska (o)angelägenheter. I maj fick de beskedet att CAS – idrottens skiljedomstol – bedömde att klubben inte begått något brott och att fallet lagts ned: PSG klarade sig utan bestraffning.
Moder Justitia har verkligen förbundna ögon.
För den som är intresserad av det sportsliga, kan jag berätta att både PSG och Manchester City vann sina matcher i Champions League häromdagen med 3-0. Som två walk over-resultat. Det kanske är så vi ska se det?
/Ronald Åman
Kommentera gärna:
Senaste inläggen
Senaste kommentarer
-
Johan » Tränare som favoriserar spelare förstår inte ledarskapets fundament: ”Riktigt bra artikel och viktigt Mvh Johan Liljeros Holmgren Golfchef & PGA Trä..”
-
Maria Degerlund » Fantastiskt att äntligen få titta på fotboll igen! : ”Min man hade för vana att alltid sms:a och fixa datum med sina gamla vänner inkl..”
-
Vera » SEXTON DRÖMMAR OM EN FINALKVÄLL I MADRID: ”Mitt 20-åriga äktenskap välsignat med fyra barn var på väg att gå sönder efterso..”
-
Tessa » Lycka är när tiden inte existerar: ”om du har problem i ditt äktenskapshem och vill ha en snabb lösning råder jag di..”
-
Ruben » Fantastiskt att äntligen få titta på fotboll igen! : ”Ruben Eva Jag och mitt ex gjorde slut för 5 månader sedan och jag var redan gr..”
Bloggarkiv
- ► 2020 (130)
- ► 2019 (213)
- ► 2018 (196)
- ► 2017 (239)
- ► 2016 (261)
- ► 2015 (260)
- ► 2014 (101)
Länkar
Etikettmoln
sladjan osmanagic curt einarsson bosse petersson rasmus boman thorbjörn friberg nicklas jönsson christian stolpe nils montan-lund samuel abrahamsson söndagskrönikören rickard johansson journalisten helgkrönikören robin gustavsson johan videll gästkrönikör tomas hermansson mästaren gästkrönikören marcus lindén tisdagskrönikören onsdagskrönikören fredrik finnebråth jimmy åkesson torsdagskrönikören måndagskrönikören fredagskrönikören joakim forsell tränaren supportern spelaren ronald åman helgkrönikör makoto asahara lördagskrönikören nörden henrik strömblad daniel collin viking peterson lisa ek gunnar persson daniel souza poddrepris rune larsson ingela armbro björn bettner