Kan de så kan jag

Av måndagskrönikören  - Jimmy Åkesson

Det går ju att nå elitfotbollen på lite olika sätt. Vissa gör det genom breddläger och Halmstad-träffar. Vissa gör det genom att upptäckas av rätt personer i rätt tidpunkt. Andra gör det genom att kriga sig igenom pojklag och akademier. Oavsett vägar så är de förebilder – de som unga tjejer och killar ser upp till. De som drömmer om att bli precis som dem.
 

I stort sett varje dag så cyklar jag igenom Folkparken. Förbi beachvolley-planer, frisbeegolf och utnötta gräsområden med fotbollsmål. Jag cyklar också förbi en liten asfaltsplan, inhägnad med trästaket. På eftermiddagarna är det alltid några som spelar dä.. Varje gång tänker jag samma sak: ”Tänk om jag ser en kille eller tjej som kommer att bli världens bästa i framtiden”. Det är barn drömmer om att bli nästa Lionel Messi eller Cristiano Ronaldo precis som jag ville vara nästa Sami Hyypiä eller Zinedine Zidane för femton år sedan.
De började också någonstans.
 
I dag startar slutspelet i U21 Allsvenskan – en av alla vägar att nå ett A-lag i Sveriges högsta serie. Ett halvt dussin utsparkar från den där asfaltsplanen spelar IFK Norrköping sina hemmamatcher. En av flera klubbar i Allsvenskan som under de senaste säsongerna satsat på hemvävt.
Christoffer "Totte" Nyman är en spelare har gått hela vägen och lite till. Från bollpojke via läktaren till akademilag, U21 och startspelare i A-truppen.
En som har visat att det faktiskt är möjligt.
 
Reservlagsserien är knappast det som drar de största rubrikerna. Det går under en radar som gemene man allt som oftast inte håller ögonen på. Men det är där guldkornen går att hitta – de som inte vill någonting annat än att ta ett steg till.
Det är någonting häftigt att stoltsera med yngre spelare från de egna leden.
En strategi som gynnar både spelaren, laget.
Kanske gynnar det också i ett större perspektiv svensk fotboll. Att en starkare U21-serie med talanger har större chans att slussas in i en A-trupp när seniorfotbollen kallar.
 
I en fotbollsvärld som snurrar allt snabbare ekonomiskt och i en värld där allting ska ske direkt, är det viktigt att visa att det inte bara är de största och mest omskriva talangerna som når till toppen. Att det faktiskt går att slå igenom i en U21-serie och därifrån ta klivet till en högre nivå.
Och det är en av alla saker som gör fotbollen fantastisk.
Olika historier – samma sport och samma drömmar.
 
En sak som för mig var ganska otänkbart för några år sedan börjar mer och mer kännas som en självklarhet. Det är inte längre säkert att barnen på den där asfaltsplanen springer omkring och låtsas vara de allra största superstjärnorna. I dag kan de lika gärna se sig själva som en Linus Wahlqvist eller Alexander Fransson. De ser spelare som gått den långa vägen genom föreningen.
 
Spelare utvecklas av att möta bra motstånd och därför känns U21 Allsvenskan viktigare och viktigare. Och visst är det en prestige att lyfta pokalen i slutet av säsongen. Det vittnar inte bara om duktiga spelare – det är också ett bevis på en fungerande ungdomssatsning. Det sänder ut signaler till de som fortfarande inte fått spela seniorfotboll.
"Kan de så kan jag".
 
När jag cyklar förbi nästa gång kanske jag får syn på en kille eller tjej som dyker upp som årets nykomling på fotbollsgalan om 10-15 år.
Kanske en som vunnit slutspelet i U21 Allsvenskan på vägen till toppen.
 
/ Jimmy Åkesson

Senaste inläggen

Arkiv

Etikettmoln