Från Bollis till Parken


Av - Jimmy Åkesson -
Norrköpingsson som uppskattar kombinationen skrivande, fotboll och kaffe. Coachar damfotboll, håller igång i division 6 och jobbar med kommunikation. Är svag för yttersidor, glidtacklingar och har alltid haft Sami Hyypiä som idol.

Över tio år har gått sedan kvartersklubben från Butängen och Bollspelaren senast avancerade en serie uppåt i systemet. Från Superettan och division 1 och sedan 2015 i landets fjärde högsta division. Till slut måste det vända och när säsongen 2019 rullar igång framåt vårkanten spelar IF Sylvia återigen i ettan.
 

Etiketter: jimmy åkesson

Robert Mambo Mumba gjorde två mål för sitt Häcken borta på det som då hette Norrköpings Idrottspark. Samma år som IFK Norrköping med god marginal vann Superettan återfanns stans andra lag i botten av tabellen. Därefter ett antal mellansäsonger och när kvalplatsen bärgades sänkte Daniel Åkervall sin gamla klubb med fyra mål på två matcher och skickade Brage uppåt.
 
Två år senare en klubb på ruinens brant och ytterligare en mittenplacering. 2013 kunde lika gärna ha slutat i totalt misär och konkurs. Istället dök det upp en blå stjärna som såg en chans att odla och förädla talanger samtidigt som de gjorde en välgärning.
 
Ett slag i magen för de Sylvia-supportrar som tyckt illa om Norrköpings kamratförening. En gyllene chans för fotbollsspelare bördiga i stan.
 
IF Sylvia åkte förvisso ur ettan bara en säsong efter att truppen fyllts ut av IFK Norrköpings talanger, men där och då såddes det ett frö som de kommande åren skulle visa sig vara mer värt än någon hade hoppats på. Både Christoffer Nyman och David Mitov Nilsson har passerat grindarna under den östra läktaren i Östgötaporten. Gentrit Citaku och Adin Bukva likaså. Eller för den delen Pontus Almqvist och Alfons Sampsted. I arkivet står det skrivet flera spelare som i dag spelar högre upp. Steget till Allsvenskan har blivit kortare med åren.
 
Förra sommaren spelade Arnór Sigurdsson i svart och vitt och i våras startdebuterade han i Allsvenskan. Under hösten hoppade han in i Champions League för CSKA Moskva och i går kväll startade han bortamatchen mot Roma. Ibland måste man backa för att ta fart.
 
Allt det där känns så längesen. Samtidigt som IFK Norrköping växt, vunnit SM-guld, spelat i Europa och gett en hel stad förhoppningar så har Sylvia jobbat på i det tysta. Det har varit samma publik, samma personer runt klubben. Tyvärr lite av de närmast sörjande även när de förtjänat mer publik.
 
Men det är inte samma förening som verkade nere på ”Bollis” där den gängliga läktarstrukturen byttes ut mot sittplatser med tak – där klubbhuset låg vägg i vägg med fotbollsplanen. Det är lätt att romantisera och det är lätt att längta tillbaka till allt det där. Lika viktigt är det att lyfta blicken framåt mot horisonten. IF Sylvia har med IFK Norrköpings hjälp blivit en division 1-klubb igen och de har blivit det genom att spela en förträffligt fin fotboll.
 
Truppens stomme kommer såklart från andra sidan Östgötaporten. Men det som tidigare enbart var talang är en trupp blandad med rutin. Men så har ju de här unga killarna fått spela med varandra ett tag och känt på division 2. Inför säsongen fick Tarik Hamza och Felix Bengtsson varsitt lärlingskontrakt med kamraterna – strax efter fick de sällskap av Carl Björk och Jakob Lindahl. De har, precis som hela Sylvia, Jens Gustafsson och hans ledarstabs ögon på sig och bra prestationer går inte obemärkt förbi.
 
Det är klart det doftar Norrköping. Kim Hellberg och Kim Vaattovaara vet vad det innebär att heta just som de gör. Det är klassiska Norrköpingsnamn med lika mycket spännande framtid som de på planen.
 
Daniel Andersson gjorde 24 mål på 26 matcher. Sylvia gjorde flest mål i serien och släppte in näst minst. De hade en centrallinje som spelade samtliga matcher och en kontinuitet som visade sig var en ingrediens i det viktiga receptet. Det där med att tabellen aldrig ljuger? Den talar alldeles utomordentligt mycket sanning.
 
Hösten 2018. IFK Norrköping spelar fortfarande om guld, IF Sylvia har äntligen hittat tillbaka uppåt och IK Sleipner ska kvala sig kvar i division 2. När vi summerar allt det här kan det bli ett oerhört trevligt år. Hur som helst – fotbollen mår väldigt bra i Norrköping och Norrköping mår väldigt bra av fotbollen. Det som såg mörkt ut en vinter för fem år sedan blev någonting helt annat – ett arbete som tagit tid men som jag tror alla nu nickar ganska förnöjt åt och håller med, åtminstone i smyg om det tar emot. Det går ju bra att samarbeta trots allt.
 
/ Jimmy Åkesson

Kommentera gärna:

Du kan ändra denna exempeltext. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetuer adipiscing elit. Donec libero. Suspendisse bibendum. Cras id urna. Morbi tincidunt, orci ac convallis aliquam, lectus turpis varius lorem, eu posuere nunc justo tempus leo. Donec mattis, purus nec placerat bibendum, dui pede condimentum odio, ac blandit ante orci ut diam.

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln