Inga tiokampare mot Lichtenstein och Tyskland

av måndagskrönikören - Bernt Ljung

Vad kommer att förändras? Vad kan vi förvänta oss? Vilken spelmässig, eller taktisk förändring kommer som gör skillnad på riktigt? Det där som plötsligt gör att ett lag blir mer framgångsrikt tills andra tar efter och kommer ikapp. Antar att fotbollstränare, oavsett nivå världen över, ofta tänker och klurar kring detta. Men är det numer överhuvudtaget möjligt att komma på något som inte redan har provats? Kanske är fotbollen så fulländad att endast små justeringar är det som kan och ska ske. Nu är inte jag tränare, så jag tillhör inte dem som ständigt går och grubblar på detta, men vid vissa matcher funderar jag ändå om det inte går att tänka annorlunda för att effektivisera.

 

Jag vill inte förhäva mig och tro att jag har kommit på något genialiskt här, men det jag funderar på är varför det är så självklart att spela med samma manskap oavsett vilken typ av motstånd man möter? Om jag tar jämförelsen med en mångkampare så är ju denne ingen expert i någon gren, men bra på mycket, men som sagt ingen expert. I en friidrotts-landskamp skulle Sverige aldrig välja en tiokampare som första val utan där skulle specialister tävla. Jämförelsen haltar, men inom fotbollen så ställer vi alltid upp med tiokampare (spelare som ska vara bra på mycket oavsett position), i så motto att vi oavsett typ av hinder (motståndare) spelar med samma spelare. Visserligen varierar sättet att spela, men personalen är densamma, man spelar de bästa, de högst rankade. I matcher mot jämbördiga motståndare så fungerar det. Balansen mellan anfall och försvar måste harmonisera och väga relativt lika i sådana fighter.

Resultaten styrs sen av dagsform och individuella prestationer. Men när Sverige, och andra lag givetvis, möter riktigt svaga motståndare är det då jag menar att man kanske kan tänka annorlunda. Om man statistiskt vet att bollinnehavet kommer att vara ungefär 80/20 i egen favör så tycker jag att kraven på spelarnas skills måste tas i stor beaktning och balansen mellan att anfalla och försvara måste justeras rejält. Givetvis så måste backspelare finnas med även mot blåbär men spelare som har sin styrka i spelet utan boll har vi ju ingen nytta av. Utan här ska spelare med en stor och välfylld verktygslåda med skarpa anfallsvapen prioriteras. Kort sagt, det behövs spelare som har expertegenskaper för denna typ av uppdrag.

Samma resonemang måste således också gälla vid möten med starkare lag då när bollinnehavet är litet, och arbetsinsatsen bara handlar om att försvara. Det räcker inte bara att tänka defensivt och ha alla spelare konstant på rätt sida om bollen, utan spelarna, åtminstone merparten, måste vara försvarsinriktade krigare som har sin styrka i spelet utan boll. Logiskt sett så ser matchplanen och strategin mot Lichtenstein hemma helt annorlunda ut än den man enas om mot Tyskland borta. Det borde då också vara självklart att även manskapet anpassas efter dessa matchplaner. Eller ska verkligheten rättas efter kartan istället för tvärtom?

Läser om de lokala hockeyklubbarnas sportchefers missnöje över att så få biljetter sålts till derbyt mellan Leksand och Mora som de i total brist på självinsikt åter outsourcat till Globen. De tycker det är dåligt av supportrarna att inte köpa biljetter, för det är helt fel sätt att visa sitt missnöje på. Men snälla då… det borde väl inte vara så svårt att begripa att i år så kanske dessa matcher ändå ska spelas där de geografiskt hör hemma. Känns inte så lite övermaga att tro att två bortalag där åtminstone ett är ett bottenlag i division två, skulle locka några större folkmassor av dalfolk i förskingringen. Och skälet till att supportrarna inte är intresserade längre är enkelt, det presteras för dålig hockey både resultatmässigt och framförallt visuellt.

Befinner mig i en del av världen där ingen möjlighet till rörliga bilder fanns från Parken så jag fick glädjas över resultatet via sportradion. Glädjas och glädjas föresten, det är svårt att bli på bra humör när en viktigpetter till kommentator gör om sändningen till en blandning av Klartext och Barnradion tack vare sitt oavbrutna ordbajsande och sina tröstlösa försök i att ständigt vara lustig…  

/Bernt Ljung  

Senaste inläggen

Arkiv

Etikettmoln