Den engelska hybrisen sätter krokben på sig själv

Av söndagskrönikören - Johan Forsberg

I flera år har kvaliteten försämrats för topplagen i Premier Leauge och avsaknaden på europeiska framgångar blir allt större. Konstigt nog har topplagen i takt med att inkomsterna från tv-avtalen ökat, blivit allt sämre och haft svårt att hävda sig mot de andra stora ligornas diton. Likt den hybris både Manchester City och Chelsea haft sedan rika ägare tagit över makten, har lag som Arsenal, Manchester United och Liverpool svårt att hantera det stora pengaflödet varje sommarfönster. Floppspelare har köpts in för obegripligt stora summor och frågeställningarna höjs varför många av dessa spelare inte kan lyckas i sin nya miljö.
 

Kanske har klubbledningar inte haft en realistisk syn på hur man ska bedriva sin klubbverksamhet. Vi ser idag en liga med många lag som lider av ett dåligt fungerande försvarsspel och den tidigare så starka engelska organisationen är som bortblåst. Rika ägare vill se sina lag bedriva en ”positiv” och anfallsglad fotboll, vilket har resulterat i att den taktiska delen glöms allt mer bort. Visioner om att spelfilosofin ska efterlikna det projekt Barcelona och Bayern München bedriver blir allt vanligare. Där man allt för sällan ser till det material man redan har för att på bästa sätt maximera lagets kapacitet.
 
Alla lag kan inte spela som Barcelona eller Bayern München och när man glömmer bort att spela efter sin egna förmågor, har man förlorat sig själv. Ett lag utan identitet och en fungerande spelfilosofi, blir ofta ett lätt byte för de allra största lagen. Champions League har ofta kännetecknats som måttstocken för kvaliteten på respektive liga. Spanien ligger i klar framkant och inte konstigt är det när de bästa spelarna spelar i La Primera Division. Men med tanke på Chelseas framgång år 2012 har vi ett tydligt exempel på ett lag som utnyttjar sina egna styrkor. Om inte spelarmaterialet är tillräckligt tekniskt skickliga för att spela en tici-taca fotboll ska man inte göra det. Om inte spelarna är tillräckligt fysiskt tåliga för att spela den tuffare varianten av geggenpressing ska man inte göra det.
 
För att de engelska topplagen ska kunna ha en chans mot de europeiska toppgiganterna räcker det inte med att slänga pengasäckar omkring sig för att hoppas på ljusare tider. Det är dags för lagen att börja inse deras begränsningar och påbörja en förändring i sitt sett att se på sin fotboll. Om resultaten ska börja komma måste det effektivaste sättet att nå dit prioriteras. Spelare kommer alltid att komma och gå, men det är klubbarnas uppgift att rekrytera spelare enligt den plan man har satt för nå framgången man söker.

/Johan Forsberg

Senaste inläggen

Arkiv

Etikettmoln