Volvokombi vs Fidus

Av måndagskrönikören - Bernt Ljung

Satt i bilen och växlade mellan P1 och P4. På sportradion var det hockey. Hockey på TV är tråkigt, hockey på radio är ännu tråkigare, så jag växlar tillbaka till P1 där man vevar ännu en repris. Nu skulle jag inte åka långt men var sugen på lite sällsis så jag växlade till sportradion igen och hoppades på något annat än hockey, då hör jag Hamréns röst.
 

Min första tanke var, vad är det som har hänt? Vem har avlidit? Har han fått sparken innan EM? Hans röst lät så uppgiven, så utan den glöd som borde finnas hos en person som står inför något stort och spännande. Sen hör jag några namn, som med tanke på hans också lite medlidande tonfall, blir utan Frankrikebiljetter. Sen fortsätter Hamrén uppräkningen och jag börjar fatta att jag nog missuppfattat det här eller bara lyssnat för dåligt, annars skulle truppen se konstig ut om alla namnen han läste upp skulle få stanna hemma.
 
Nu får givetvis Hamrén låta precis hur han vill, det viktigaste är att spelarna innan premiären får in den frekvens på vilken förbundskaptenen sänder den individuella och den kollektiva arbetsbeskrivningen och vilka krav som nu gäller. Men lite tråkigt kändes det när huvudpersonen, i sin snygga svid, på presskonferensen lät precis som en vanlig dag på jobbet som presentatör för sjöväderrapporten.
 
Vilka som ska med borde vara en tämligen enkel uppgift för en svensk FK år 2016 då antal spelare med god internationell förmåga är begränsat. Som vanligt, så handlar därför diskussionerna och ifrågasättandet istället om de mindre begåvade, de på gränsen, de som aldrig kommer att spela en minut. Varför blir det alltid så?
 
Jag ska inte försöka mig på några expertsynpunkter eller tips, då jag varken är tillfrågad eller har kunskapen, däremot kan man ju alltid bjussa på några personliga reflektioner.
 
Då målvakterna känns tämligen jämbördiga så borde det kunna bli en diskussion om vilken som startar. Olsen har jag sett för lite, och kan därför inte placera honom framför Isaksson. Hans rörelser förefaller dock vara något rappare, hans bollbehandling både tryggare och bättre, tveksamt om det väger tyngre än Isakssons lastbilsflak av erfarenhet. Men å andra sidan, har Olsen psyket som gör att han kan överträffa sig själv under press och i stora matcher, likt Ravelli, ska han hota Isaksson om platsen tycker jag. Valet står således mellan en trygg, men numer lite trött Volvo kombi av 1981-års modell, mot en nio år yngre fidus med betydligt lägre milantal. Facit av dessa eventualiteter och överväganden utgår jag ifrån att Hamrén har.
 
Fria kollektivresor och gratis mat. Garanterat fint väder och kostnadsfritt boende i toppklass. Hög lön (+ semesterersättning) utan att behöva anstränga sig mer än att titta på när är andra jobbar och sliter (svensk paradgren). Dessutom gott om utrymme att dagligen ägna sig åt favoritsporten fotboll. Carlgren får, likt Hedman -94, troligen finna sig i detta scenario tills formen förbättras, och utvecklingen tagit honom ytterligare en bit närmare den internationella seniortoppen. Sämre sommarjobb finns!
 
I backlinjen finns en gjuten spelare. Inte tack vare stor talang, utan tack vare ett krigarhjärta kombinerat med lagmoral och attityd. Denna spelare är det omöjligt att inte tycka om! Vilka tre som placeras bredvid Granqvist är i min bok hugget som stucket.
 
Vår svagaste länk finns tyvärr där som matcher och till slut även mästerskap ofta avgörs. Det stavas mittfält. Vilka som får starttröjor kan ju med fördel avgöras i en nattduell, eller att Hamrén helt sonika bara lottar ut tröjorna, det kvittar vilket.
 
Forwardsbesättningen är starkare med tre visserligen helt olika, men kapabla pjäser som ska komplettera vår nyligen legendförklarade svenske fransman. Här kan man älta styrkor och svagheter, kombinationer och variabler, och om vilken som spelar andra fiolen bäst etc i all oändlighet. Men om ett råd får ges från en som har noll procent ansvar och insyn, så är det att köra Z och Kujovíc ihop. Den backlinje som orkar stå emot denna storväxta och kompetenta, i storform varande duo, bör ha en skicklighet och klass som jag tror en del av motståndarna saknar…
 
Om jag som lagsportare vinner handbolls-EM, volleyboll-EM eller basket-EM, så innebär det att jag har talang och att jag har kommit en bra bit på väg.  Men det innebär inte att jag automatiskt platsar i seniorlandslaget. I själva verket så är det inte säkert att jag kommer dit överhuvudtaget. Om jag vinner fotbolls-EM som ungdomsspelare har jag också kommit en bra bit på väg, men att ta sig till det seniorlandslaget är ännu svårare då vägen dit är tuffast möjliga. Fundera på det Khalili, när vi läser om din besvikelse.

/Bernt Ljung

Senaste inläggen

Arkiv

Etikettmoln