Fotbollen är inget evigt grönt träd

Av fredagskrönikören - Adam Nilsson

Igår la Jan-Ove Waldner sitt bordtennisracket på hyllan. 50-årige Waldner har troligtvis betytt mer för sin sport än vad någon annan svensk har gjort inom sin. Det är inte för inte som de annars överlägsna kineserna försökte att skapa sina egna Waldners genom att låta dem spendera timmar efter timmar vid en tv-apparat för att efterhärma hans rörelser och hans teknik. Men ”det evigt gröna trädet” Waldner var i en klass för sig. Trots att Kina har varit den stora bordtennisnationen har Waldner varit den stora fixstjärnan.
 

Etiketter: fredagskrönikören

Bordtennis är till skillnad från fotboll en sport som inte har utvecklats särskilt mycket under Waldners decennier inom sport. Man skulle kunna säga att bordtennis är en rätt analog sport som inte har lagt någon större vikt vid att utnyttja den nyvunna teknik som har kommit fram genom åren. Utöver att man lagt till ytterligare några kameravinklar, kanske någon kamera vars uppgift är att fånga bollar i extrem slowmotion så är bordtennisen sig lik rent spelmässigt.
 
Samma sak kan man inte säga om fotbollen som konstant är på jakt efter nya vägar och teknologiska fördelar. För på samma dag som J-O Waldner gjorde sin sista bordtennismatch gick det tyska ligaförbundet DFL ut med ett pressmeddelande som löd att man önskade att införa videobevis inom sporten från och med nästa säsong. Enkelt sagt vill ligaförbundet införa möjligheten till att kontrollera domslut, och då främst mål, med hjälp av en domare som sitter vid en tv-apparat och har tillgång till de bilder som tv-tittaren har. Allt för att uppnå största möjliga andel korrekta domslut inom en fotbollsmatch.
 
Frågan är inte okonventionell, inte minst i Tyskland där man ännu inte har infört hawkeye-systemet som man till exempel har gjort i Premier League (detta trots att systemet kommer från – just det – Tyskland). Det har funnits en nästan patologisk motståndsrörelse gentemot införande av teknologin bland de tyska supportrarna som hellre ser sitt lag förlora till följd av ett helt felaktigt domslut än att se sitt lag få en poäng med hjälp av reprisbilder. Det kan verka ologiskt men det är eller kortfattat så diskussionen har sett ut, även om klubbarna har uttalat sig positiva gentemot införande teknologiska hjälpmedel.
 
Och det är flera händelser som har fått frågan att aktualiseras. Det började med att Mats Hummels knoppade in ett mål helt korrekt mot Bayern München i den tyska cupfinalen, men som dömdes bort. Sedan gjorde Leverkusens Stefan Kießling ett mål som gick igenom ett hål i nätmaskan på utsidan av målet. En märkbart besviken Kießling vände ryggen emot motståndarmålet innan han möttes av kramande lagkamrater som såg bollen ligga i nätmaskorna. Ingen på plats uppfattade vad som hade hänt, men i efterhand visade reprisbilderna att målet, som kallades ”Phantomtor” felaktigt dömts korrekt.
 
Det finns självklart flera händelser som har gjort frågan än mer aktiv men att DFL så tydligt visar att man vill ha in systemet säger att pendeln är på väg att vända. Det var inte oväntat att någon liga förr eller senare skulle ansöka om möjligheten, men att det skulle ske i ett sådant konservativt land som Tyskland får ses som extremt förvånande. För av de länder som har visat mest motstånd gentemot införande av teknologi är Tyskland ett av de som toppar listan. Men rättvisan väger tungt och frågan är inte om, utan när detta kommer att bli kutym inom sporten.
 
Till skillnad från bordtennis är fotboll en sport som hela tiden behöver sträva efter förändring och som kan anamma den konstant utvecklande teknologin till sin fördel. Jan-Ove Waldner behövde aldrig anpassa sig till någon ny teknologi under sin drygt 40 år inom bordtennisen. Han behövde bara leverera resultat och gäcka kineserna. Inom fotbollen kommer det aldrig att finnas något evigt grönt träd, för fotbollens blad faller med jämna mellanrum för att ge plats för nya.

/Adam Nilsson

Senaste inläggen

Arkiv

Etikettmoln