Januariturné med dubbelt budskap

Av supportern - Leonard Jägerskiöld Nilsson

Januariturnéerna är alltid speciella. Å ena sidan har man de mest talangfulla och spännande svenska fotbollsspelarna i Norden samlade i en och samma trupp. Å andra sidan har man blåbärsnationer, grannländers B-lag eller ointresserade afrikanska jättar som motståndare. Något som sammanfattat betyder att det inte går att dra några växlar på resultaten. Visst, försöka duger, och tjänstefel vore annat om inte de stora tidningarna hade haussat det svenska landslaget efter 2-0-segern mot Elfenbenskusten i torsdags. Lika mycket som att de inte hade gjort sitt jobb ordentligt om de inte tvärvänt i dagens upplagor och helt plötsligt skrivit ner de svenska spelarna efter den intetsägande 0-1-förlusten mot Finland igår.

Alla som kan räkna på fingrarna vet dock bättre. En förlust i finska färger och en, på pappret, habil seger mot ett av Afrikas mest namnkunniga lag säger varken bu eller bä. Dels för att Elfenbenskusten var lika intresserade av matchen som svenska politiker om vården och dels för att varken den finska eller den svenska truppen någonsin kommer att vara ett troligt scenario. Januariturnéerna handlar snarare om att finna de få fynd som Allsvenskan faktiskt kan erbjuda idag. Men också om att testa intressanta spelare i de psykologiska situationer som ett landslags gruppdynamik innebär.

Vad fick vi se då? Jo, matcherna till trots, att framtiden faktiskt finns där. Av de 22 uttagna spelarna (utöver Johan Elmander) är det troligt att återse Robin Olsen, Emil Krafth, Ludwig Augustinsson, Erik Johansson, Nabil Bahoui och Isaac Kiese Thelin inom en snar landslagsframtid. Några av dem säkert redan till vårens matcher mot Moldavien och Iran. Hur bra det sedan blir är en fråga för framtiden. Dock känns det positivt med några svenska ungdomar som bankar på det blågula matchställets port. Och de är faktiskt långt ifrån ensamma. Vi har bara under den gångna hösten fått se flera svenska ynglingar ta för sig i både Allsvenskan och Europa.

Alexander Milosevic (22 år, Besiktas), Pontus Jansson (23 år, Torino), Alexander Kacaniklic (23 år, Fulham), Emil Forsberg (23 år, RB Leipzig), John Guidetti (22 år, Celtic), Sam Larsson (21 år, Heerenveen), Modou Barrow (22 år, Swansea), Muamer Tankovic (19 år, AZ Alkmaar) och Simon Tibbling (20 år, FC Groningen) är flera namn som, i alla fall på sikt, vill blanda sig i landslagsdiskussionen. Några av dem är redo redan nu. Det tycker jag visar på något positivt inför framtiden. Om tiden efter Zlatan. Men om den framtiden för oss till framgångsrika mästerskap återstår att se. Så stora växlar kan man ändå inte dra av en januariturné.

/Supportern

Etiketter: supportern

Senaste inläggen

Arkiv

Etikettmoln