SKOTT KOMMER

Vi som är tillräckligt gamla för att minnas Hollands (för mig heter de alltid det) härliga VM-lag 1974 och 1978 som föll i dubbla finaler finns många sköna spelare att komma ihåg. Den störste av de alla – Johan Cruyff – hade ett rappt och tekniskt fulländat tillslag på bollen. I kombination med hans driv, teknik och speluppfattning var Cruyff i stort sett komplett. Han backades upp av en generation som gärna såg ett rykande distansskott med precision som ett naturligt inslag i den virvlande offensiven. Arie Haan, Rob Rensenbrink, Johnny Rep och Johan Neeskens  hade alla fruktade skott med precision och kraft. Många gånger ifrån 30-40 meter. Fråga Italiens gamle stjärnmålvakt Dino Zoff om den kanon han släppte in ifrån Arie Haan i VM 1978 när holländaren drog till i princip ifrån mittlinjen. Och då talar vi inte om någon lobb där Zoff stod för långt ut.

Det var knappast en slump att de här tunga distansskyttarna fick utdelning. De tränade konsekvent på att förbättra sina tillslag och skott och det blev i den rörliga totalfotboll som Holland och även Ajax spelade en naturlig del av spelet.
 
Hur ofta suckar vi inte över lag som på handbollsvis i makligt tempo rullar runt bollen ifrån sida till sida när de letar öppningar igenom ett kompakt och lågt spelande motståndarförsvar. Det är här min tes om skottstyrkan och det obehagliga överraskningsmomentet kommer in. Bra distansskyttar tvingar upp sina motståndare för att komma närmre i deras täckning. Då uppstår luckor att sticka in bollar  och det finns möjlighet att dra isär din motståndare i djupled. Vi kunde nyligen njuta av Manchester Citys Kevin De Bruynes missiler som borrade sig in i Arsenals nät på Emirates. Det är knappast en slump att De Bruyne gjort majoriteten av sina Premier Leaguemål för City utanför straffområdet.
 
Men varför ser vi så pass få spelare på toppnivå vara utpräglade distansskyttar? Tränas det för lite på den detaljen eller är det inte tillräckligt ”taktiskt fulländat” att dra dit bollen under ribban ifrån 25-30 meter?

Tränare söker hela tiden nya vägar att överraska sina motståndare. Bra och oförutsägbart skytte är definitivt en väg att hitta hål i den där ”bussen” som motståndarna parkerat. I Tyskland har ett skott som drar sig upp i krysset ifrån distans ett speciellt namn – ”Sonntags Schoss” (söndagsskott) med betoning på att det var en lyckoträff. Det är kanske där vi skall börja – det är aldrig tur att vara skicklig och modig att ta ett avslut.
 
God Jul & Gott Nytt Skottår 2020!
 
/Henrik Strömblad