Bli populist, Hamrén!

Av lördagskrönikören - Marcus Lindén

Det var länge sedan vi såg en sådan bred framgång för de svenska spelarna ute i Europa som det var i helgen. Mål på flera håll – vilket direkt leder till frågan om dessa spelare är landslagsaktuella för sommarens EM-slutspel. Jag hoppas Erik Hamrén håller koll.
 

Populismen har alltid synts på så otroligt många olika sätt i landslagsfotbollen. Vi har sett exempel på länder som utmanar om titlarna, där Brasilien någonstans varit ledande inom området, där spelare som gör ytterst starka säsonger i Europa ändå valts bort. Uttagningarna har knappast baserats på form eller poäng under året, andra faktorer spelar in vilket ser ytterst märkligt ut om du jämför spelarna. Ett annat exempel på det är att Iker Casillias ser ut att vakta Spaniens mål i sommarens slutspel – framför David de Gea. Väldigt få tycker Casillas är bättre, ändå ska han stå för att det ska vara så. Få klagar.

Sedan finns det populismen som existerar i Sverige. Vi har ett landslag som haft det tufft under de senaste åren, där det knappast har kryllat av formstarka spelare ute i Europa. Många av oss greppar ofta efter de allra tunnaste halmstråna, inte speciellt mycket krävs för att man ska vara med i landslagsdiskussionen. Det känns dock som vi fått ett uppsving den här säsongen. Flera spelare med endast ett fåtal landskamper på meritlistan har tagit för sig i sina mindre klubbar, samtidigt som våra spelare som använts i kvalet haft det svårare med speltid. Det gör att balansgången är svår. Rutin eller form? Stabilitet eller hög potential? Jag har en uppmaning till Erik Hamrén: tillåt dig att vara populistisk!

Vårt kval var inte bra – bortsett dubbelmötet mot Danmark. Hamrén har helt själv satt sig i situationen där han ofta prioriterat bort kontinuitet och långsiktighet, och vid de tillfällena han hållit fast vid spelare har det ofta blivit fel. Martin Olsson och Mikael Antonsson har blivit kvar utan någon större framgång. Grunden vi står på inför EM är tunn. Ingenting kommer byggas vidare efter EM när Hamrén lämnar. Få spelare känns givna och många frågetecken finns i truppen. Vi har inte mängder av bra landskamper att luta oss emot. Vi har bara en världsstjärna. Det är tillräckligt med anledningar till varför vi ska släppa på gasen vad det gäller formstarka nykomlingar.

Plockar vi ut backlinjen med flest matcher ihop så kommer det inte hålla i alla fall. Låt Nilsson-Lindelöf vara aktuell om han fortsätter starta för Benfica, låt han göra upp med Erik Johansson om platsen. Det håller inte för mig att säga att Antonsson står på mer rutin, det fungerade sällan och han spelar på en klart sämre nivå. Wendt har varit borta från landslagsspel ett bra tag, men det borde inte ens vara en fråga om han ska starta. Han är vår överlägset bästa vänsterback, spelar i ett bättre lag än konkurrenterna och är given. Självklart ska han vara med. Låt Robin Quaison, Simon Tibbling, Sam Larsson med fler göra upp om en-två platser. Den som gör bäst säsong får platsen. Det är ännu mindre känsligt på de offensiva rollerna.

Jag är inte för att vi ska ut och spela totalfotboll i EM. Jag har länge önskat att vi ska spela med tre centrala mittfältare och Zlatan ensam på topp. Gör oss kompakta – ha vår bäste målskytt längst fram. Men det jag menar är att vi måste utnyttja den kvalité som finns för vi är inte bortskämda med den. Maximera kvaliteten, grunden vi står på är redan svajig. Låt spelarna göra upp om platserna, ta in fart och fläkt. Gör vårt slutspel till någonting spännande.

/Marcus Lindén

Senaste inläggen

Arkiv

Etikettmoln