PL-lagen som gynnas mest/minst av uppehållet

Tre lag som gynnas: (utan rangordning)

ARSENAL
Efter en lovande start under Mikel Arteta såg Arsenal nästan lika svaga ut som under hösten. Att komma in som ny tränare i december, i ett krislag, är allt annat än lätt, och många har antytt att man måste ge Arteta tid. Det har han nu fått. Det här långa breaket tror jag är precis vad hela Arsenal behöver. Ingen förväntar sig att Arsenal ska nå en Europaplats. Att spela utan publik borde passa ett mentalt svajigt Arsenal, dessutom med en taktiker som Arteta vid rodret. Räkna med att kunna se ett tydligare mönster i Arsenals sätt att spela match efter match på framöver.

TOTTENHAM
Lika fin fotboll som Spurs spelade under Pochettino (utom sista säsongen), lika dålig fotboll har man spelat under Mourinho. Resultaten hade kunnat och borde vara ännu värre än de varit. Det andades inte direkt optimism kring Tottenham innan säsongen avbröts. Jag tror inte att Mourinho är rätt man för Tottenham, men kortsiktigt tror jag att det här uppehållet var precis vad Spurs behövde. Nu får man dessutom spela resten av säsongen med sin viktigaste spelare - Harry Kane, som är tillbaka från skada. Och Heung Min Son är även han tillbaka efter sin militärtjänstgöring. Se upp för Spurs, är känslan.

BRIGHTON
Det är en märklig säsong Graham Potter och Brighton haft. Under hösten var man ett av hela ligans mest positiva överraskningar, dels tog man flera meriterande segrar, men framförallt spelade de en attraktiv sorts fotboll som fick många av oss att stämma in i hyllningskören. Sedan hände något och 2020 har Brighton inte gått att känna igen. Precis innan säsongen avbröts kändes en nedflyttning inte långt borta. De har sett tröttkörda ut, inte alls samma intensitet som i början av säsongen. Nu räknar jag med att Potter har insett allvaret och tagit tillvara på den här långa pausen. De måste höja sig flera snäpp jämfört med hur januari och februari såg ut.

Gynnas minst: (utan rangordning)

MANCHESTER UNITED
Efter en, minst sagt, svag höst och trevande start på vintern lyckades Man U överraskande nog hitta formen under februari. Värvningen av Bruno Fernandes är en stor bidragande orsak till detta, och för första gången på hela säsongen fanns det lite harmoni i Man U. Solskjaer var, och är, alltjämt ifrågasatt, men innan säsongen sköts upp såg det, faktiskt relativt bra ut, och en topp fyra-placering var inom räckhåll. Det är den fortfarande - men jag tror att Man U helst av allt hade fortsatt på den inslagna vägen än att börja om på ny kula igen. Får de en tuff nystart kan det börja blåsa lika snabbt åt andra hållet.

NEWCASTLE
Ett lag som har överraskat positivt på mig. Fotbollen som Steve Bruce står för är jag inget fan av, men de har tagit fler poäng än jag hade trott så här långt in på säsongen. Men det finns ingen engelsk klubb som det har hänt så mycket i sedan coronautbrottet. Eller än så länge har faktiskt ingenting hänt, men det är
på gång. Om Newcastle får ny ägare kommer det ruska om rejält i laget till nästa säsong. Det är alltså A och O att ett nytt PL-kontrakt klaras. Men hur är det egentligen med sammanhållningen och motivationen hos en trupp där tränaren och majoriteten av spelarna inte lär ha någon framtid i klubben? Newcastle-fansen får hoppas att det blir det omvända, att spelarna vill bevisa nästa styrelse att de har en framtid i laget. Jag är tveksam. Att spela utan sin trogna och högljudda hemmafans på St James Park är också något helt annat än de är vana vid. Newcastle är inget spelande lag.

WATFORD
Påminner om situationen med Man United. PL-jumbo mer eller mindre hela säsongen. Nu precis ovanför säker mark. De har forsat fram sedan Nigel Pearson tog över. Till och med Liverpool fick se sig besegrade. Allt talade plötsligt för att Watford skulle greja nytt kontrakt, så starka som de såg ut. Men nu måste de ladda om och visa att det inte bara var en reaktion på att de fick in en ny tränare. Spelartruppen är bra nog för att hålla sig kvar, men det svänger fort i fotboll och får Pearsons mannar en tuff start kommer pressen öka.

/Fredrik Finnebråth