ViLirare

 

Sveriges största folkrörelse borde ha en dedikerad idrottsminister

28 februari 2020 « Tillbaka

Av - Ronald Åman _
Ronald Åman ”Sveriges Franz Beckenbauer” är född 1957 och spelade under sin karriär i ÖSK och Djurgårdens IF. Rolle var uttagen i Sveriges trupp vid fotbolls-VM 1978 i Argentina. Han gjorde sju A-landskamper. Idag skriver han kåserier och krönikor om fotboll och är medförfattare till boken ”Idrottsplatsen i våra hjärtan”. Rolle är en av ca 550 ambassadörer i nätverket ViLirare.



Låt mig säga det direkt. Jag känner inte Amanda Lind, kultur- och demokratiminister samt minister med ansvar för idrottsfrågor i regeringen. Faktum är att jag inte ens vet vilka frågor hon prioriterar i sitt minst sagt breda ämbete hon är satt att sköta. Men jag har förstått att idrotten inte är prioriterad, trots att idrottsrörelsen med sina 3, 2 miljoner medlemmar skapar samhällsnytta som ingen annan folkrörelse.
 

Etiketter: ronald åman

Dagligen presenteras idrott i allehanda media – resultat, analys av tävlingar och matcher, spekulationer inför desamma – men inte ett enda forum för en djuplodande analys av idrottens betydelse och framtid. Var är programmen, inslagen om regeringens idrottspolitik, var är vår idrottsminister, var finns Sveriges största folkrörelse i svensk politik? 

Förresten – borde inte den gigantiska folkrörelsen ha en minister som inte tyngs av kultur- och demokratifrågor? 

I sitt anförande under Löfvens pressträff i samband med regeringsbildandet för drygt ett år sedan berättade Amanda Lind mycket sina förhoppningar om arbetet med kulturen, och jämställdheten – men sade inte ett ord om idrottsfrågorna.

RF (Riksidrottsförbundet) gör ett hästjobb i 20 000 ideella föreningar och med 650 000 ledare, men styr naturligtvis inte de ekonomiska villkoren. Det gör politiken.

Jag väljer att ta ”min” sport – fotbollen – som exempel på vad som kan åstadkommas för ett bättre samhälle: de proaktiva insatser som görs för ungdomar att få meningsfyllda sysselsättningar kan enkelt sammanfattas till miljoner sparade pengar för kommuner och stat. Ja, till och med ännu mer - multinationella revisionsbyrån EY (tidigare Ernst&Young) har i sin årliga sammanställning räknat fram att enbart elitfotbollens samhällsnytta ger 1,2 miljarder, där en knapp halv miljard är rena skatteintäkter för samhället.

Ibland är jag beredd att dra efter revolvern när jag hör hur politiker ältar om sina program  för ”integration”. Förlåt, men en spade är en spade. Fotbollen ÄR integrationen, det är den som skapar den efterlängtade effekten. Svårare än så behöver det inte vara, det är svårt nog ändå …  

Ett framgångsrikt sätt att skapa samhörighet och delaktighet är det man i ett femtiotal kommuner kallar nattfotboll. Det är precis vad det låter som: ungdomar samlas i ordnade former för att spela fotboll på natten.

Mängden ungdomar som dyker upp avgörs ofta av hur duktig man är på att organisera.  Brommapojkarna (http://ifbp.se/nattfotboll/) och Sandvikens IF (www.framsteget.org/om-framsteget) ,för att nämna två exempel, har erkänt duktiga ledare som ger verksamheten stabilitet. Resultatet har enligt polisen blivit en minskad brottslighet och på så sätt besparar man samhället betydande belopp.

Amanda Lind borde bjudas in på nattfotboll för att se hur integration och demokrati genomförs i realtid. Men då kanske det går för fort för en politiker?

/Ronald Åman

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln