Ytterbackens renässans


Av - Fredrik Finnebråth -
Fotbollsälskare sedan barnsben. Född på Hammarö, bosatt i Sunne. Skriver mycket och gärna, både i mitt jobb som journalist och hemifrån. Är svag för långsamma och spelskickliga innermittfältare som aldrig skjuter. Arsenalfan.

Att vara ytterback i fotboll är vanligtvis den positionen där ingen vill spela. I ungdomsåren är det där man sätter spelaren som ännu inte har bevisat att han kan spela. På professionell nivå är det oftast att en spelare hamnar där för att den inte är tillräckligt bra på sina primära positioner. Hur ofta hör man om en ungdomsspelare som drömmer om att bli ytterback?
 

Etiketter: fredrik finnebråth

Det är inte helt ovanligt att en mittback tar steget ut till att bli ytterback, oftast för att de är duktiga defensivt men inte starka nog i luften för att vara mittback. Sedan finns det även yttermittfältare som är atletiska, men som inte tillräckligt bra dribblare, så de tar steget ner till ytterbackspositionen.

Undantag finns så klart, de senaste tio åren har Dani Alves och Marcelo dominerat på sina respektive ytterbackspositioner. Men det gjorde de främst tack vare sina offensiva egenskaper, och att de spelat i lag där de kunde forsa fram längs kanten eftersom lagkamraterna täckte upp för dem. Kanske var det ändå de två som banade väg för den glansperiod som ytterbackspositionen har i dag.

Det började redan förra året med Trent Alexander Arnold och Andy Robertsson. Den här säsongen har duon bara fortsatt och är i dag ovärderliga för Liverpool. Alexander-Arnold sade själv en intressant grej om detta här om månaden.
”Vi vill ändra på sättet som man tänker om en ytterback.. Det finns ett berömt ordspråk: ”ingen vill växa upp för att bli en ytterback, eller en Gary Neville”, men vi (jag och Robertson) vill försöka att ändra på det, och jag tror att det är det vi har gjort de senaste 18 månaderna.”

Alexander-Arnold och Robertson är egentligen ganska olika som spelare. Robertsson är mer av en traditionell ytterback. Han springer upp och ner och matar in inlägg, men det är framför allt löpkapaciteten som utmärker honom. Alexander-Arnold är inte lika kvick som Robertson, men har en högerfot som inte många i världen kan mäta sig med. Det finns ingen ytterback som kan slå inlägg, frisparkar, hörnor eller vad som helst med samma precision som Alexander-Arnold.

Men det är inte bara i Liverpool som det råder ytterbacksfeber. I Bayern München har 19-årige Alphonso Davies gått från en talang i MLS till given i Bayern München på bara några månader. Så känns det faktiskt, för även om den tidigare givne vänsterbacken i Bayern, David Alaba, bara var tänkt att vikariera som mittback, har jag svårt att se hur tränare Flick ska kunna bänka Davies i framtiden. Han är alldeles för bra och viktig, inte minst i den offensiva delen av banan.

Davies är enormt snabb, vilket han visade i tisdagens CL-åttondel borta mot Chelsea. Men han är så mycket mer, och då har han inte ens fyllt 20. Davies är precis som Alexander-Arnold och Robertson oerhört delaktig hela tiden. I nästan varenda anfall är det Davies som slår det avgörande inspelet från kanten, eller som kommer som en raket i djupled.

Ovanstående tre spelare visar att en ytterback inte behöver vara en dumpningsposition för hårda arbetare. Ytterback är en position som kan locka de mest skickliga spelarna eftersom det är en position där man nuförtiden, åtminstone i Liverpool, kan vara mer delaktig än någon annan spelare.

När barn och ungdomar tittar på Liverpool i dag är det inte säkert att det är Mane, Salah eller Van Dijk som de fastnar för. Alexander-Arnold är redan en av Liverpools absolut populäraste spelare av fansen. Kanske är det ytterbackspositionen som de 10-åriga flickorna och pojkarna vill ta sina första fotbollssteg från.

/Fredrik Finnebråth

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln