Enbent eller tvåbent?

Av - Ronald Åman -
Ronald Åman ”Sveriges Franz Beckenbauer” är född 1957 och spelade under sin karriär i ÖSK och Djurgårdens IF. Rolle var uttagen i Sveriges trupp vid fotbolls-VM 1978 i Argentina. Han gjorde sju A-landskamper. Idag skriver han kåserier och krönikor om fotboll och är medförfattare till boken ”Idrottsplatsen i våra hjärtan”. Rolle är en av ca 550 ambassadörer i nätverket ViLirare.



Att vara ”enbent” är ett begrepp som är förståeligt i fotbollssammanhang. Men på senare tid har det också förekommit i ett annat sammanhang, nämligen i meningen huruvida en stad ”har ett ben eller två”. Låt mig förklara: En stad som har två klubbar i Sveriges populäraste lagsporter – fotboll och ishockey – anses vara tvåbenta. Av det följer att en stad som bara är representerad i en av dessa sporter är enbent. 
 

Etiketter: ronald åman

Intressant eftersom det får effekt på fler plan: kampen om sponsorer, kampen om publiken och kampen om talanger. Vid närmare översyn av situationen visar att det är bara de tre största städerna, Stockholm, Göteborg och Malmö som härbärgerar lag i Allsvenskan och SHL. Men det finns ett undantag som bekräftar den regeln. Låt mig återkomma till det.

Låt oss i skrivande stund gå igenom ”enbenta städer” med innevånare mellan 25 000 och 250 000 och hur de fördelas mellan fotboll och ishockey:

  • Borås: Elfsborg
  • Eskilstuna: AFC Eskilstuna
  • Falkenberg: Falkenbergs FF
  • Gävle: Brynäs
  • Helsingborg: Helsingborgs IF
  • Jönköping: HV 71
  • Kalmar: Kalmar FF
  • Karlstad: Färjestad
  • Leksand: Leksands IF
  • Linköping: Linköping HC
  • Luleå: Luleå HC
  • Norrköping: IFK Norrköping
  • Oskarshamn: Oskarshamns IK
  • Skellefteå: Skellefteå AIK
  • Sundsvall: GIF Sundsvall
  • Uppsala: Sirius
  • Växjö: Växjö Lakers
  • Ängelholm: Rögle
  • Örebro: Örebro HK och Örebro SK.
  • Östersund: Östersunds FK


Örebro – se där kom undantaget! Örebro har lyckats med det som jämförbart stora städer som till exempel Västerås (synnerligen svaga resultat de senaste decennierna), Linköping och Uppsala i n t e lyckats med. Svaret, eller snarare svaren, till framgångarna ligger i det faktum att staden dels har skapat ett idrottområde – Eyra – som inte bara spänner över nästan en kilometer utan är även centralt beläget. I grund och botten finns nog anledningen i att Örebro är en genuin idrottsstad, dock utan guldmedaljer i vare sig Allsvenskan eller SHL, men det finns ett grundmurat intresse för idrott. Dessutom med ett GIH som etablerades redan för drygt 50 år sedan. Allt detta skapar en kultur och grogrund för både bredd- och elitidrott.

Jämnt skägg i dominansen mellan fotboll och ishockey kan vi också konstatera. Det innebär att fotbolls- respektive hockeyfästena skapar en slags hegemoni för de som är representerade i högsta divisionen. Tydliga exempel är Växjö där Öster ramlar ned i systemet, liksom Gävle där den anrika klubben Gefle IF tvingas kvala för att hålla sig kvar i division 1.

Jag är väl medveten om att den här listan kommer att skrivas om i morgon, lördag den 2 november, när Allsvenskan spelas färdigt för i år. Några ur kvartetten Eskilstuna, Sundsvall, Falkenberg och Kalmar kommer inte ens vara enbenta efter den trettionde och sista omgången spelats. Däremot har Jönköping chans att bli tvåbenta om man vinner mot bottenlaget BP på söndag. Men då har ”J-Södra” ett kvalspel att se framemot.

Att ekonomi och sportslig framgång är gifta är ett axiom som inte kan betvivlas. De nyss nämnda klubbarna – Öster och Gefle IF – är två exempel på hur det kan bli när man hamnar i bakvatten.

/Ronald Åman

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln