Matchreferat som räddar Stockholmsfotbollen från likgiltighet
Av - Viking Peterson -
Jag skriver ofta om tysk fotboll men även om mina erfarenheter från Stockholmsfotbollen. Jobbar till vardags på Tysklands kulturinstitut, följer tysk fotboll i allmänhet och favoritlaget 1. FC Köln i synnerhet. Dessutom spelar jag sedan många år i Täbylaget Viggbyholm i division 4 och jobbar mig för tillfället tillbaka efter en korsbandsoperation.
Nu har det gått två veckor sedan årets säsong avslutades i division 4 norra Stockholm. Solen skiner och gräset är ännu grönt och friskt. Nu ska dock gräsplanen ligga i träda fram till slutet av april. Man får bida sin tid.
Men den här texten ska inte handla om hur kort den svenska fotbollssäsongen är (min speciella käpphäst) utan istället om hur kort minnet inom fotboll är.
Årets säsong slutade för vår del med en stabil mittenplacering – långt ovanför bottenstriden men chanslösa att nå en begärlig kvalplats. När nu säsongen rundas av är det oundvikligt att blicka tillbaka på den gångna säsongen utan att tänka på de där små avgörande ögonblicken då serien avgjordes. Den lilla svackan under försommaren, de tappade poängen i slutminuterna och de missade målchanserna på övertid. Hade inte det skett…så kanske…
Otaliga, utslitna fraser i konditionalis. Konditionalis, d.v.s. det som skulle kunna ske under vissa förutsättningar, är vad en avslutad säsong oftast handlar om.
Hur såg förra årets säsong ut? På liknande vis – mittenplacering, bortspelade matcher, missade målchanser. Skillnaden är att man inte längre minns vilka matcherna var och hur målchanserna såg ut. Fotbollens dåtid är grumlig och de olika säsongerna nästan omöjliga att skikta. Förra säsongen är glömd så fort nästa säsongspremiär blåsts i gång.
I slutändan minns man bara sin första säsong, nedflyttningar, kvalmatcher och (om det ens sker under ens karriär) seriesegrar. Som tur är finns det hjälpmedel mot fotbollens kroniska glömska. Jag talar om matchreferat, årskrönikor, match- och spelarstatistik, bilder och videoklipp, om all dokumentation av en säsong.
Jag vågar hävda (och jag har goda grunder för mitt påstående) att den förening som jag tillhör (Viggbyholm) under mer än ett decennium har frambringat Stockholmsfotbollens bästa matchrapportering – bortsett storklubbarnas professionella medieapparater.
Säsong efter säsong har det inför varje hemmamatch tryckts upp matchprogram (och då menar jag riktiga matchprogram, inte ett A4-blad med aktuell tabell och laguppställningar). Efter varenda match kommer det (oftast samma dag) upp ett kortare referat om matchen med bilder på hemsidan. Någon dag senare en längre rapport som omfattar allt väsentligt kring matchen.
Tidigare år filmades även matcherna och ett ihopklippt sammandrag publicerades – något som fick spridning långt utanför serien, alla man talade med kände till Viggbyholms matchrapportering.
Poängen är inte att skryta om Viggbyholms förträffliga rapportering (även om jag gladeligen gör det) utan att framhäva vikten av att det rapporteras om matcherna som spelas i de lägre divisionerna. Det höjer värdet för alla som engagerar sig inom fotbollen.
I Stockholm finns det idag få lag som har egna matchreferat eller matchprogram. Många lag under Superettan har knappt en fungerande hemsida. Skrivs det något om matcherna så är det högst summariskt.
Här finns inte heller någon lokaltidning som rapporterar om exempelvis en seriefinal i division 2 eller 3, vilket är vanligt i övriga landet. Tidningarna skriver inte många rader, om ens en enda om den lokala fotbollen så länge lagen inte heter AIK, Djurgården eller Hammarby.
Varför är det då så viktigt att hålla matchrapporteringen vid liv? Hur många fler än de som spelar (och som ändå vet hur det gick) intresserar sig för en match i de lägre divisionerna? Ett gammalt matchreferat är ju ändå lika mycket värt som en julgran i januari när nästa match är färdigspelad.
Å andra sidan, om ingen rapporterar om matcherna, om ingen på något sätt uppmärksammar att en match i division X har spelats – hur skiljer den sig då från en korpmatch eller spontanfotboll en söndag eftermiddag? Lag blått spelade mot lag rött, lag grönsvart mot helvitt. Det hade lika gärna kunna varit tvärtom och ingen hade märkt någon skillnad.
Rapporteringen – referaten, matchprogrammen och statistiken – försöker rädda fotbollen i de lägre divisionerna från den förgänglighet som den annars skulle drabbas av. Där rapporteringen saknas ökar likgiltigheten kring den lokala fotbollen. Därför måste vi fortsätta att skriva om den.
/Viking Peterson
Kommentera gärna:
Senaste inläggen
Senaste kommentarer
-
Maria Degerlund » Fantastiskt att äntligen få titta på fotboll igen! : ”Min man hade för vana att alltid sms:a och fixa datum med sina gamla vänner inkl..”
-
Vera » SEXTON DRÖMMAR OM EN FINALKVÄLL I MADRID: ”Mitt 20-åriga äktenskap välsignat med fyra barn var på väg att gå sönder efterso..”
-
Tessa » Lycka är när tiden inte existerar: ”om du har problem i ditt äktenskapshem och vill ha en snabb lösning råder jag di..”
-
Ruben » Fantastiskt att äntligen få titta på fotboll igen! : ”Ruben Eva Jag och mitt ex gjorde slut för 5 månader sedan och jag var redan gr..”
-
Eline » Känns fint med seriespel igen: ”Mitt 20-åriga äktenskap välsignat med fyra barn var på väg att bryta upp efterso..”
Bloggarkiv
- ► 2020 (130)
- ► 2019 (213)
- ► 2018 (196)
- ► 2017 (239)
- ► 2016 (261)
- ► 2015 (260)
- ► 2014 (101)
Länkar
Etikettmoln
sladjan osmanagic curt einarsson bosse petersson rasmus boman thorbjörn friberg nicklas jönsson christian stolpe nils montan-lund viking peterson söndagskrönikören rickard johansson journalisten helgkrönikören robin gustavsson johan videll gästkrönikör tomas hermansson mästaren gästkrönikören marcus lindén tisdagskrönikören onsdagskrönikören fredrik finnebråth jimmy åkesson torsdagskrönikören måndagskrönikören fredagskrönikören joakim forsell tränaren supportern spelaren ronald åman helgkrönikör makoto asahara lördagskrönikören nörden henrik strömblad daniel collin samuel abrahamsson lisa ek gunnar persson daniel souza poddrepris rune larsson ingela armbro björn bettner