En blågul sak i taget

Den sedvanliga resan till den portugisiska sydkusten och Algarve Cup är ett lika säkert inslag i den annars monotona försäsongsträningen som beep-testen efter julledigheten. Nog känns träningsturneringen lite viktigare och lite mer intressant när Frankrike står där borta vid juni-horisonten och väntar.

Visst, det kortare lägret i Sydafrika i januari var starten på 2019 men Peter Gerhardssons trupp till matcherna mot Schweiz och Portugal andas lite mer A-lag. Lite mer VM. Inga debutanter och alla spelare har varit med i samlingarna förut.

Tillfällighet? Såklart inte. Ledarstaben börjar bygga här och nu inför premiären på Roazhon Park i Rennes.

Hedvig Lindahl och Nilla Fischer och Sofia Jakobsson och Caroline Seger och Kosovare Asllani är där. En rutinerad kvadrupel som sannolikt kommer att vara stommen även i sommar. Genom kvalet och mot matcherna som varenda spelare drömmer om att stå inför. Om Sverige ska lägga beslag på en medalj så behöver förberedelserna vara sådär minutiösa som det bara går.

Det är också en chans för de äldre att avsluta landslagskarriären på ett snyggt sätt. Att över huvud taget placera orden ”medalj” och ”Sverige” i en text om ett Världsmästerskap i fotboll känns häftigt. Men framförallt känns det realistiskt. Det är varken omöjligt eller oöverkomligt trots att de största länderna sprungit ikapp och om.

Mitt i februarimörkret och minusgraderna så finns det någonting att längta och se fram emot. Landslagslägret och en tuff konkurrenssituation är ett tydligt bevis på att allvaret börjar närma sig mer och mer. Det är därför Damallsvenskans mest värdefulla spelare Julia Karlernäs inte är med. Det är därför en comebackande Fridolina Rolfö inte riktigt tar plats än. Marginalerna är små – precis som de ska vara när det nalkas mästerskap. Fråga bara Madelen Janogy som hoppade in och debuterade i 0–0 matchen mot Sydafrika.

En VM-joker? En inte helt orimlig och kittlande tanke och kanske är hon en av dem som tagit ett par kliv närmare en mästerskaps-trupp när landslaget kliver ut på Friends Arena i Solna den 6 april. Den sista hemmamatchen innan avresan till Frankrike ett par månader senare och troligtvis en trupp som mycket väl kan vara den som ska förädla supportrarnas drömmar.

Vänta nu, vi ska inte riktigt tänka oss dit – inte än. Tillbaka till här och nu, tillbaka till verkligheten. Vi är snart framme där i sommar vare sig vi vill eller inte.

Men det är lätt att sväva iväg. Det är lätt att fantisera sig bort till det som kommer när vintern och våren gjort sitt. En blågul sak i taget.

/ Jimmy Åkesson