Bon appétit

Ja, jo – det är förvisso bara slutet av januari och det är ett bra tag kvar tills premiären mot Chile den 11 juni. Landslagsåret 2019 började mot en nation vars damlandslag tagit sig till ett världsmästerskap för första gången någonsin. Rutinen mot nykomlingen. Det var lite ringrostigt och det märktes att Damallsvenskan och alla dess spelare precis dragit igång försäsongen.
 
När Sverige var där för ett år sedan gjorde Loreta Kullashi två mål i sin landslagsdebut när såg till att vinna med 3–0. Madelen Janogy gjorde 32 mål på 21 matcher när Falköping sånär nådde kvalet till Elitettan 2013. Det blev Elitettan i alla fall och de senaste säsongerna har hon varit given i den högsta serien och missade bara en match när Piteå tog klubbens första SM-guld. Men så är det trots allt en samling för taktiska test och spelare på gränsen att försöka vinna förtroende och nog var Janogys inhopp en av ganska få ljusglimtar.
 
Hon visade snabbhet och finess i ett annars segt och långsamt Sverige. Sydafrika kommer säkerligen att ställa till problem i sommar. Den fysiska och hårt jobbande defensiven såg till att trion längst fram inte alls kom till sin rätta och kanske borde Peter Gerhardsson ha haft en bättre plan på hur försvaret skulle luckras upp.
 
Då hade Sverige också mött Sydafrika på samma arena bakom stängda portar redan i torsdags i en inofficiell landskamp om 3x30 minuter.
 
Det var med andra ord ingen insats som gav några större svar. Sverige hade problem med hemmalagets fysik även om Letticia Viana tenderade att blåsa lite väl lätt och ofta. Kosovare Asllani kanske borde ha haft straff och Hanna Glas chipp-avslut i ribban kanske var värt ett bättre öde men 0–0 känns med facit i hand som ett rättvist resultat. Ett resultat som stoppas ner i lådan med betydelselösa matcher som ingen riktigt kommer att minnas.
 
Det lag som tog Sverige till VM är det lag som blivit bekväma med Gerhardssons 4-3-3 och dess detaljer och de som varit på samlingen under den här veckan har såklart en bit kvar innan det sitter för dem också. Ju närmare världsmästerskapen vi kommer desto mer press kommer landa på de som vill bli uttagna till matcherna i Frankrike. Han har sin kärna och han har sin kapten som kommer att vara stommen i det lag som så många tror och hoppas på ska nå placeringarna och spela om medaljer.
 
Caroline Seger är en spelare att luta sig tillbaka på men resterade tio spelare ska göra sitt också.
 
I går såg det ut som att den pressen tog ut sin roll på ett antal spelare som snarare försökte övertyga ledningen med att själva avgöra än att ta jobbet för laget. De vassa chanserna uteblev och det riktiga trycket kom aldrig trots att Sverige malde på och ner.
 
Lite som det brukar se ut på försäsongen. Lite som det ska se ut på försäsongen.
 
Med Algarve Cup som nästa anhalt och därefter en potentiell publikfest hemma mot Tyskland på Friends Arena så har det här landslags- och VM-året rullat igång. Så bon appétit – nu åker vi.
 
/Jimmy Åkesson