HAN ÄR FRAMTIDEN


Av - Fredrik Finnebråth -
Journalist med ett brett och genuint sportintresse. Följer alla de stora ligorna i Europa, i synnerhet Premier League. Ser hellre en snygg passning än ett bra skott. Tycker att alla borde vara mer som N'Golo Kante, både på planen och utanför.

Inte en dag för sent, så kändes det när Kristoffer Olsson äntligen fick chansen att A-landslagsdebutera. Att varje landslagsdebut måste vara i en trött och betydelselös träningsmatch är synd - för hur ska man kunna visa sig från sin bästa sida när såväl lagkamrater som motståndare spelar gåfotboll och publiken, de få som var där, knappt ser ut att vilja vara där?
 

Etiketter: fredrik finnebråth

Därför lägger inte jag så stor vikt vid vad Kristoffer Olsson visade eller inte visade mot Slovakien. Det spelar helt enkelt inte så stor roll.

Jag har följt Kristoffer Olsson sedan han var 16 år och blev ungdomsproffs i Arsenal. Det var lätt att förstå varför han hade hamnat i en av de stora klubbarna. Visserligen ”bara” i ungdomsakademin, men när han blev 18-19 år kändes det som en tidsfråga innan han på allvar skulle få chansen i Arsenals A-lag och inte bara sätta straffar borta mot West Brom i ligacupen.

Så blev aldrig fallet. Trots att Arsene Wenger gärna gav sina unga förmågor chansen så verkade han inte tycka att Kristoffer Olsson var tillräckligt bra för Arsenal. Det kanske den envisa gubben hade rätt i där och då, men i dag är Kristoffer Olsson en av Allsvenskans absolut bästa spelare - och jag är övertygad om att det väntar en ny chans i toppligorna inom en snar framtid, och då hoppas jag att han lyckas etablera sig på den nivån.

För mig är Kristoffer Olsson given i det svenska A-landslaget och borde vara så i tio år framöver. Svenska landslaget kryllar inte av bolltalanger. Kämpaglöd och en massa annat har vi, men vi saknar spelare som kan göra det där lilla extra.

Kristoffer Olsson kan och kommer (tro mig) att bidra med spetskvaliteter som det svenska landslaget skriker efter. Ingen spelare i Sverige har lika mycket boll i sig som Kristoffer Olsson, sticker jag ut hakan och säger.

Hans bästa egenskap enligt mig är hans enorma vilja att alltid vilja ha bollen nästan oavsett var på planen han befinner sig, eller hur pressad han än må vara. Han är trygg i sig själv, spelar med självförtroende och är en ledare. Och besitter en högerfot som kan pricka de flesta pannor och nätmaskor när han vill.

Det finns vissa spelare som alltid är underhållande att titta på och som gör att även de på förhand tråkigaste matcherna kan bli intressanta. En sådan spelare var Tomas Rosicky, för han ville alltid framåt med bollen. Kristoffer Olsson faller under den kategorin också, för hans sätt att tänka fotboll och hitta kreativa lösningar i offensiven.

Kristoffer Olssons favoritspelare från sin tid i Arsenal? Ja, just det. Tomas ”Little Mozart” Rosicky.

Jag vet att jag inte är ensam om att vilja se Kristoffer Olsson bofast som centralmittfältare i den svenska startelvan. Förhoppningsvis tänker Janne Andersson i de banorna också.

/Fredrik Finnebråth

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln