ViLirare

 

Hur mycket tålamod vågar klubbarna ha?

7 september 2018 « Tillbaka


Av - Robin Gustavsson -
En 27-årig journaliststudent från Borås som ser alldeles för mycket fotboll, både inhemsk och internationell. Spelar själv i division 4, och har Arsenal som favoritlag. 
Uppskattar spelförståelsen mer än någon annan egenskap på planen. 
 

Paus i allsvenskan med precis två tredjedelar spelade. Många poäng kvar att fördela, men vi har också kommit en bra bit in i serien. Därmed har vi lite kött på benen och kan se hur bra eller dåligt det gått för de tränare som kommit in inför årets säsong, med målet att bygga om ett lag och en klubb.
 

Etiketter: robin gustavsson

Jag tänker givetvis främst på storklubben IFK Göteborg där Poya Asbaghi kommit in, och IF Elfsborg som anställde J-Södras hyllade tränare Jimmy Thelin.

De båda klubbarna hade under 2017 gjort svaga resultat, där Elfsborg landade på en åttondeplats, och Göteborg på en tionde. När man då gör förändringar på tränarsidan bör det ju vara för att ta sig tillbaka till placeringar där klubbarna själva känner att de hör hemma. Något som än så länge inte skett.

Jag vet att saker måste få ta tid, och att stora förändringar i ett lag också kräver det. Tid alltså. Men hur mycket tid vågar man egentligen ge för ombyggnationen. Vad är rimligt?

Innan föregående säsong har båda klubbarna haft flertalet säsonger med fina placeringar (undantag 2013-14 kanske då IFE blev sexa). Nu huserar de på elfte respektive tolfte plats, där Göteborgarna har ett litet lugnare läge med fem poäng mer än Boråsarna.
 
Hur dåliga kan resultaten få fortsätta vara innan klubbledningarna känner att det får vara nog?
Kan en hel säsong få gå precis hur som helst placeringsmässigt, så länge man känner att man utvecklar sitt spel?
Är det okej så länge man håller sig kvar i serien?
 
Frågorna är så klart många. Jag är inte ute efter att se huvuden rulla, och att ledningarna panikartat ska byta tränare till höger och vänster så fort resultaten går emot. Någonstans är det ju fint att man verkar tro på den linje man valt. Men jag funderar verkligen på var den magiska gränsen går någonstans.

Framför allt kanske i Elfsborg, där man bara är två poäng ifrån en kvalplats för att hålla sig kvar i Allsvenskan. Med det spelarmaterialet bör inte det vara något snack om att hålla sig kvar, utan snarare hur högt upp man kan sikta. Visst, delar av truppen är lite ålderstigen, men kvaliteten som finns i truppen är hög.

Om drygt en vecka möts dessa båda lag på Gamla Ullevi i en match som jag kommer att följa med spänning. Skickas Elfsborg tillbaka till Borås med ytterligare oro för den där kvalplatsen? Kan Thelin sitta kvar vid ytterligare en förlust?

Efter landslagsuppehållet vet vi mer. Ha det fint så länge!

/Robin Gustavsson

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln