Det kamerunska lejonet ska spinna vidare på Sampdorias succésäsong
Av nörden - Wille lund
Nere i Genoa har Siniša Mihajlovic fått spinn på klubben han själv representerade för ett årtionde sen, Sampdoria. Den forne mittbacken, numera Genoa-lagets tränare, har lyckats “sno” åt sig poäng från både Juventus, Roma och Napoli. ‘Doria är därmed, efter säsongens 20 första
ligamatcher, 4 i Serie A. Då slutet av januari närmar sig har laget endast förlorat två ligamatcher, bara ligaettan Juventus har ett bättre facit på den fronten. Nu, när övergångsfönstret har öppnat, kallas det in förstärkning. “Mi presento, sono Eto’o" var rubriken på sampdoria.it, morgonen den 28
januari 2015. Och så hade Samuel Eto’o blivit klar för Sampdoria, och Serie A!
Eto’o påbörjade proffskarriären i Real Madrid, men det var först efter flera utlåningar och matcher på bänken som Eto’os riktiga genombrott kom - i Mallorca. Efter 150 matcher och drygt 50 mål i den dåvarande La Liga-klubben landade Eto’o i Barcelona, där han gjorde sina bästa år i karriären.
Men, Barcelona ville mer än 108 mål på 145 matcher, ett byte Zlatan - Eto’o ägde rum och Eto’o spelade nästa säsong i Inter, där han vann sin tredje CL-titel. 2011 skedde en storsatsning i Ryssland och Anzhi Makhachkala, där Eto’o var en del av satsningen. Anzhi fick inga större
framgångar och Eto’o flyttade till Premier League. Men Eto’o blev aldrig någon PL-stjärna, efter två säsongen har 12 mål blivit gjorda, uppdelade i två klubbar. Eto’os klubbyte blir förhoppningsvis likt Torres, en “nystart” där den äldre och rutinerade anfallaren får spela mer, och lyckas mycket bättre - efter ett par säsongers “frånvaro”.
Vad kan Eto’o tillföra, då? Förhoppningsvis en hel del. Eto’o fyller snart 34, men vad afrikanska fotbollsjättar har visat tidigare har inte “the mid-thirties” varit något problem, inte ens efter någon säsongs frånvaro. Ett exempel är såklart Ivorianen Didier Drogba, som efter ett drömavslut på
säsongen 11/12, valde att flytta till Kina. Tajmingen var perfekt: Premier League-titeln var i hamn, Drogbas sista spark i den blåa tröjan var avgörandet i Champions, då Chelsea vann titeln. En fantastisk säsong. Men Drogba fyllde 33 samma år, och det kändes som att det var dags. Det var
ett perfekt läge att flytta till en sämre liga, att luta sig tillbaka en aning. I Shanghai Shenhua hann Drogba göra 8 mål på 11 matcher, innan man insåg att Diddi hade mer kvar att ge. Säsongen därpå spelade Ivorianen Champions League igen, inte längre som en kvick, dribblande och
djupledslöpande anfallare - men som en ledare, spelfördelare och stark mottagare i spetsen av ett satsande Galatasaray. Inför denna säsong tog Drogba ytterligare ett steg framåt, eller kanske tillbaka rättare sagt. “CFC erbjöd mig chansen att skriva mer historia med dem, hur skulle jag
kunna säga nej?” berättade Drogba, som fyller 37 år i mars.
Eto’o, som dagen innan fyller 34, har skrivit under ett 2,5-årskontrakt med ligafyran i Italien. Om ‘det kamerunska lejonet’ når den nivån han bör kunna finna i situationen han befinner sig i, blir det 2,5 riktigt bra år.
/Nörden
Senaste inläggen
Arkiv
- ► 2020 (130)
- ► 2019 (213)
- ► 2018 (196)
- ► 2017 (239)
- ► 2016 (261)
- ► 2015 (260)
- ► 2014 (101)
Etikettmoln
sladjan osmanagic curt einarsson bosse petersson rasmus boman thorbjörn friberg nicklas jönsson christian stolpe nils montan-lund samuel abrahamsson söndagskrönikören rickard johansson journalisten helgkrönikören robin gustavsson johan videll gästkrönikör tomas hermansson mästaren gästkrönikören marcus lindén tisdagskrönikören onsdagskrönikören fredrik finnebråth jimmy åkesson torsdagskrönikören måndagskrönikören fredagskrönikören joakim forsell tränaren supportern spelaren ronald åman helgkrönikör makoto asahara lördagskrönikören nörden henrik strömblad daniel collin viking peterson lisa ek gunnar persson daniel souza poddrepris rune larsson ingela armbro björn bettner