Postväxelkuvertet
Av Mästaren - Bernt Ljung
Fortsättning från förra veckan:
…07.25 ringer mobilen på sängbordet. Hej, det är Anna från banken, säger en pigg röst i luren. Väckte jag dig? Ja det gjorde du, svarade jag gubbgrinigt och frågade vad det är som händer. Jag ringer för att jag hittat dina pengar. Vadå för pengar säger jag som inte är med i matchen.
De försvunna, de som vi pratade om i går. Nu hajar jag och blir plötsligt trevlig. Jag har fört över dem på ditt konto så du bör ha dem vid lunch idag säger Anna på gränsen till triumferande.
På eftermiddagen är jag på min bank och behöver egentligen ha kontanter men blir rekommenderad att köpa en postväxel med det aktuella beloppet.
Det är idag det närmaste kontanter du kan komma såvida du inte vill vänta fyra veckor vid en bankkomat för att få samma belopp veckovis utportionerat därifrån.
Lillkillen på banken måste ringa och kolla och trixa som om det inte var mina pengar innan jag till slut lämnar banken med postväxeln i ett kuvert som banken för övrigt bjuckar på. Tre minuter senare sitter jag i min fula gamla reservbil som tack vare sommarvärmen håller en temp på ca 60 grader.
Nu ska Piotr äntligen få sina pengar, jag ska bara posta ett brev på vägen hem hos min lokala ICA handlare. Eftersom bilen är svårlåst så tar jag med mig kuvertet med postväxeln tillsammans med det andra brevet och går mot lådan. Precis innan jag lägger brevet på lådan ringer Piotr och frågar hur det gått med hans pengar. Det är klart, det är fixat Piotr, säger jag och ser exakt lika nöjd ut som Roland Jansson i Sällskapsresan när han ska hämta sitt brödpaket med fulpengar på hotellet.
Du kan komma precis när du vill och hämta din postväxel. Bra säger Piotr, jag är hos dig om en halvtimme. Jag går tillbaka till den bastuheta bilen och slänger kuvertet med postväxeln på sätet bredvid och startar bilen.
Men vänta nu… vad fan det där är ju inte postväxelkuvertet!
Fortsättning nästa vecka…
Om man bortser från det sms som skickades dagen innan uppsägningen så entledigades Stahre utan varsel. Vad den egentliga orsaken är vet inte jag, förmodligen inga andra utomstående heller.
Såg att personer med någon form anknytning till klubben i en kvällstidning tyckte det var konstigt, överraskande och felaktigt eftersom laget hade kommit tvåa i ligan. Jag tror utan att veta någonting överhuvudtaget att Blåvitt resonerar så här, att komma tvåa är okej men vi vill vinna och det kommer vi aldrig att göra om inte vi får ett annat ledarskap, en annan atmosfär, med andra ord en lämpligare styrman.
Scenariot här påminner om ett förhållande där det mesta på ytan ser bra ut men det jäser därunder. Plötsligt, och för de utomstående, helt oväntat så bestämmer sig en part för att separera, för att kunna utvecklas och må bra igen eller vad skälen nu kan vara.
Extra ledsamt blir det om den ena parten, som i Stahres fall, har en annan bild av verkligheten och inte håller med.
Salve!
/Mästaren
Senaste Krönikorna
Arkiv
- ► 2020 (130)
- ► 2019 (213)
- ► 2018 (196)
- ► 2017 (239)
- ► 2016 (261)
- ► 2015 (260)
- ► 2014 (101)
Fler krönikor av
sladjan osmanagic curt einarsson bosse petersson rasmus boman thorbjörn friberg nicklas jönsson christian stolpe nils montan-lund viking peterson söndagskrönikören rickard johansson journalisten helgkrönikören robin gustavsson johan videll gästkrönikör tomas hermansson mästaren gästkrönikören marcus lindén tisdagskrönikören onsdagskrönikören fredrik finnebråth jimmy åkesson torsdagskrönikören måndagskrönikören fredagskrönikören joakim forsell tränaren supportern spelaren ronald åman helgkrönikör makoto asahara lördagskrönikören nörden henrik strömblad daniel collin samuel abrahamsson lisa ek gunnar persson daniel souza poddrepris rune larsson ingela armbro björn bettner