Stillastående svensk fotboll
“Okej, grabbar. I dag ska vi träna teknik, det har vi inte gjort på ungefär två månader nu”.
Så låter det från en tränare, som håller i ett pass jag ser lite på avstånd i väntan på match.
Och det låter väl okej, eller?
Om vi tänker ett steg längre:
Vad tusan har de då gjort under de två föregående månaderna?
Vandrat i fjällen, ätit glass eller spelat squash?
Nej, det tränaren menar är att de under de under de nämnda månaderna ägnat sig mestadels åt spel i träningen.
Ett alldeles för vanligt - skrämmande mer vanligt än ni tror - tankefel i svensk fotboll.
Spel är inte teknik.
Teknik tränas isolerat, alltså utan motståndare.
Träningen jag ser blir just isolerad och innehåller även flera moment utan boll.
Killarna som tränar kan inte vara mer än elva år.
I svensk fotboll tränar vi i alldeles för hög utsträkning färdigheter (teknik) utan motståndare inblandat.
Ett medtag kan finslipas in i minsta detalj med säkert 18 olika instruktionspunkter och det utförs förbi en orange kona.
När momentet sen plockas in i spel lyckas inte spelaren alls under press.
Plötsligt måste man flytta bollen lite längre, alternativt hålla den lite närmare foten och snabbt beslut måste tas om det är insidan eller utsidan av foten man ska utföra medtaget med.
Är ett spel en mot en eller två mot två på liten plan med två, eller fyra, småmål teknikträning?
I allra högsta grad - något våra konkurrenter har lärt sig för länge sedan..
Du blir individuellt skickligare både i färdigheter offensivt och defensivt, när du tidigt får lära dig att agera mot motståndare
Här i Sverige ligger vi fortfarande ljusår efter på den punkten.
Vi envisas på många håll med att slipa på passningsspel genom att två och två slå 200 bredsidespassningar till varandra, stillastående.
Då blir också anfallsspelet där efter.
Varför inte, i en liten yta, träna bredsidespassningar två mot en?
Antal tillslag på bollen per spelare blir fortfarande många och dessutom mer betydelsefulla.
Vi kan ta ytterligare ett exempel:
Varför sticker Zlatan Ibrahimovic och Lotta Schelin ut i landslaget?
Jo, för att de gör saker tekniskt som inte finns med i instruktionshäftena och som ibland kanske rentav strider mot de olika instruktionspunkterna.
Men med sin speluppfattning, sin förmåga att läsa spelet, utför de precis det tekniska moment som krävs för att lösa uppkommen situation.
Även om det skulle vara lite okonventionellt. De har förmågan att snabbt anpassa sig för att kunna slå sin motståndare.
Speluppfattning och teknik kan tränas separat, men bör i så hög utsträckning det bara går tränas gemensamt.
Det är inte bara bättre, det är roligare också. Sen krävs det ett enormt tålamod, men slutprodukten blir alltid bättre.
Det är är en oerhört viktig, rentav avgörande del för att utveckla svensk fotboll!
Vi måste utbilda fram betydligt fler funktionella spelare.
Det finns inga rätt och fel när man tränar fotboll, sägs det.
Jo, det finns det faktiskt.
/Tränaren
Senaste inläggen
arkiv
- ► 2020 (130)
- ► 2019 (213)
- ► 2018 (196)
- ► 2017 (239)
- ► 2016 (261)
- ► 2015 (260)
- ► 2014 (101)
Etikettmoln
sladjan osmanagic ingela armbro rune larsson thorbjörn friberg rasmus boman nicklas jönsson christian stolpe nils montan-lund samuel abrahamsson söndagskrönikören rickard johansson journalisten helgkrönikören helgkrönikör johan videll gästkrönikör tomas hermansson mästaren gästkrönikören marcus lindén tisdagskrönikören onsdagskrönikören fredrik finnebråth jimmy åkesson torsdagskrönikören måndagskrönikören fredagskrönikören joakim forsell tränaren supportern spelaren ronald åman robin gustavsson makoto asahara lördagskrönikören nörden henrik strömblad daniel collin viking peterson lisa ek gunnar persson poddrepris daniel souza bosse petersson curt einarsson björn bettner