Raksträcka mot guldet


Av - Robin Gustavsson -
En 27-årig journaliststudent från Borås som ser alldeles för mycket fotboll, både inhemsk och internationell. Spelar själv i division 4, och har Arsenal som favoritlag. 
Uppskattar spelförståelsen mer än någon annan egenskap på planen. 

Det såg ut att bli en mörk kväll i Östersund för guldjagande AIK. Direkt rött kort på viktiga mittfältaren Kofi Adu efter bara tre minuters spel, och det kändes som att andraplacerade Norrköping skulle få sig en liten livlina i guldracet. Men de AIK-spelare som var kvar på banan ville annat, klippte av åtminstone de flesta trådar på Peking-livlinan, och stod för en övertygande seger. Åtminstone var den övertygande i knappa 80 minuters spel.
 

Etiketter: robin gustavsson

För när annars så stabila mittbacken Per Karlssons nick seglade i en båge över en maktlös Oskar Linnér och in i eget mål, så blev det ändå lite nerv i matchen. AIK:s 2-1-ledning kunde mycket väl ha blivit 2-2 i slutet, när Östersund kom allt närmare bortalagets straffområde med sitt tålmodiga possession-spel. Rädda om de oerhört dyrbara poängen blev det vid några tillfällen darriga ben hos AIK-försvaret, som vi normalt inte sett. Man hamnade snett och hade bara Ronald Mukiibi eller någon annan ÖFK-spelare varit lite mer klinisk i sina avslut hade den här allsvenska avslutningen kunnat se helt annorlunda ut.

Men serieledarna höll alltså undan, och segervrålet när domare Strömbergsson blåste för full tid hördes nog nästan ända hem till Solna. Och visst är det dessa typer av segrar som definierar ett guldlag. Man hindrades inte av att vara en man mindre i stort sett hela matchen, var tvungna att lägga sig djupt med hela laget i försvarsspelet och förlita sig på att kontringstillfällen skulle dyka upp.

Med en man mindre krävdes det att varje spelare skulle göra sitt jobb exemplariskt mot det bollskickliga hemmalaget. Och som man gjorde det. Förutom den sista perioden av matchen så utförde man, spelare för spelare, sitt jobb i princip fläckfritt. Henok Goitom var sådär smart i sin forwardsroll som få i denna serien kan vara. Kristoffer Olsson hade en fot med i det mesta, och gav sig iväg på långa offensiva löpningar när det var dags att ställa om till anfallsspel. Orutinerade ving-spelaren Heradi Rashidi visade upp ett spel som nog ingen visste att han besatt när han värvades in från Dalkurd i somras.

Kort och gott stod man för en oerhört fin insats, vilket man också gjort under hela den här säsongen. Redan i ett tidigt skede av årets allsvenska kunde man se att detta kunde vara säsongen då det stämde för Solnalaget. När man under sommaren lyckades knyta den idag avstängde Sebastian Larsson till sig, kändes det på något sätt som sista pusselbiten som skulle ge de svart-gula ett efterlängtat SM-guld.

Två hinder står kvar på vägen mot Lennart Johanssons pokal. Sundsvall och Kalmar. Med all respekt för dessa klubbar så känns det mest som en kort raksträcka innan man når sitt mål.

All heder också till IFK Norrköping som gav AIK en oväntat hård match ända in i slutet, men det här släpper de aldrig.

/Robin Gustavsson

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln