När en mardröm blir verklighet


Av - Makoto Asahara -
Sportjournalist som skriver om det mesta inom sport på både på lokal- och riksnivå. Den spanska och den allsvenska fotbollen ligger nära hjärtat. Har mittfältsgeniet Guti som husgud med preferenser för klubbfärger i vitt. Gillar också i allmänhet att kliva ur språkliga lådor.

För en klubb i vitt blev den 26 maj 2018 ännu ett datum i den väv av framgång som omgärdat klubbens historia.
Men samtidigt som en trofékabinett i Madrid behöver byggas ut så finns det en person som även han behöver bygga om.
För hans del blev också 26 maj ett oförglömligt datum. Men av helt andra anledningar.
 

Etiketter: makoto asahara

Loris Karius var målvakten som togs in för att ge stabilitet till ett lag som i åratal förlitat sig på Simon Mignolet. En målvakt som i flertal år fått utstå kritik för mindre säkra ingripanden vid ett flertal tillfällen och som ansetts vara för "dålig" för en klubb med titelaspirationer.
Karius skulle vara medicinen och kanske även motivationsfaktorn för att Mignolet skulle utvecklas.

En tysk, beprövad, burväktare. En vara som det i just Tyskland har funnits massvis av genom åren. En klok värvning. En värvning för framtiden. En värvning som plötsligt stod där i spelargången inför Champions League finalen, mot självaste Real Madrid.

Det här var möjligheten för Loris Karius att nå sitt främsta ögonblick i karriären. En möjlighet som mot alla odds dykt upp redan nu med ett Liverpool som överraskat fotbollsvärlden (det får man ändå säga att de har gjort) genom att ta sig till den stora finalen.
 
Vad som hände vet ni säkert redan. Den där kvällen i Kiev bjöd på något så pass fasansfullt att inte ens hans mörkaste mardrömmar hade kunnat förutspå det. Må så vara att Karim Benzema var alert och sprang i ett läge där få anfallare hade uppfattat chansen. Må så vara att Gareth Bale fick en otäck, wobblande träff som hade kunnat ställa vilken målvakt som helst. Men alla de detaljerna spelade ingen roll för Lorius Karius när han, ensam, sjönk ihop i sitt eget straffområde efter slutsignalen som förkunnade att hans mardrömmar hade besannats och förvärrats.

De tillresta Liverpoolfansens applåder var vackra och rätta. Hans lagkamraters förvånansvärda ovilja att direkt göra honom sällskap och skydda honom från hans egna mardrömmar förklarades i efterhand men kändes där och då cynisk och häpnadsväckande.
Sådana tabbar på en sådan stor scen kan sätta stopp för vilken karriär som helst. Precis som det kan hända vilken målvakt som helst.
Den här gången hände det Loris Karius.
 
Det dröjde inte många timmar efter fotbollsfyrverkeriet i Kiev hade lagt sig innan transferryktena började hagla. Nu skulle Liverpool värva i princip varje målvakt i världen. Allt för att Loris Karius ansågs vara slut. För att han aldrig skulle komma tillbaka. Han var körd. Mentalt. Det var redan inristat i sten.

Jag ställer mig då frågan:
Om någon i din närhet skulle drabbas av en livshotande sjukdom. Skulle man bara överge den personen utan att ens ge personen ett försök att komma tillbaka?

Må så vara att fotbollen egentligen inte är en fråga så stor som liv och död. Må så vara att det när det kommer till kritan är ett spel. Och när det kommer till kritan dessutom i dagens värld en affärsverksamhet där miljoner och miljarder spenderas för att vara på den vinnande sidan av leken.
Inget ska lämnas åt slumpen. Platsen för medlidande försvinner bort någonstans under en stor hög av sedlar, förväntningar och krav.

Jag hoppas här att medlidande och medmänsklighet ändå kommer att komma till ytan här.
Jag hoppas kanske framförallt att tron på återhämtning segrar.
Och jag hoppas att Loris Karius kommer få den där chansen igen.
På den stora scenen.

För alla har rätt att få chansen att bemöta sina demoner.
Och jag tvivlar inte på att han, med rätt stöttning och rätt folk runt omkring sig, kommer att kunna stå där igen. Även om det är han själv som måste genomgå striden och förhoppningsvis vinna den.
Åtminstone förtjänar han möjligheten till det.

/Makoto Asahara

Kommentera gärna:

Aktuellt just nu!

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln