Det ska räcka att vinna en serie

Av måndagskrönikör - Jimmy Åkesson

Varje vår känns det som att samma diskussioner dyker upp om hur svårt det är att som ett lag avancera från division 1 till hockeyallsvenskan. Det är kvalserier och playoff-matcher innan segraren eventuellt når den nästa högsta serien. Fotbollen har ju varit förskonad från det där. Det finns ett enkelt och logiskt system som säger att minst en går upp och minst en åker ur. Vinnaren är en vinnare. Om vi pratar på herrsidan.
 

Vid millennieskiftet såg Superettan dagens ljus och under de här 16 åren har vi vant oss vid hur det sett ut i hierarkin. Damsidans motsvarighet Elitettan startade inför 2013 och fungerar på ett liknande sätt, precis som allsvenskan på de respektive sidorna. Men det är när vi sänker blicken ett steg som skillnaderna gör sig påminda och därmed också svårigheterna att nå en division högre.
 
För de lag som vill nå Elitettan räcker det inte med att vara bäst över en säsong – de ska vara bästa lite till. Vinnarna i de sex stycken division 1-serierna lottas mot varandra i ett dubbelmöte – ett playoff om ni så vill – vilket innebär att tre seriesegrare inte alls blir vinnare utan snarare förlorare. En hel säsong med förberedelser, resor, träningar och matcher till intet över 180 minuter om det vill sig illa. Att ett lag som siktar på att nå elitfotbollen sedan ska ladda om till nästa säsong, med samma trupp och samma hunger är ett uppdrag som väldigt få klubbar klarar av att hantera. Det finns också en risk att de bästa spelarna försvinner och året därpå istället blir en kamp för att hänga på toppen snarare än att vara högst upp. Lika svårt har det varit att nå en plats i division 1. Vinnarna lottas i grupper om tre lag utifrån geografiskt ursprung där de två främsta avancerar uppåt. Krångligt och ologiskt? Ja. Men samtidigt orättvist.
 
Kanske är det en del av att fotbollen har varit och fortfarande är konservativ – att allting ska vara som det alltid har varit. Men det handlar också om olikheten i att det inte fungerar på samma sätt i ett inkonsekvent seriesystem. Den som vinner en serie ska avancera till en högre division – den som slutar sista ska åka ur. Tar vi exemplet med division 1 kontra Elitettan så blir det också ett orättvist sätt att ta sig tillbaka. De tre lag som slutar på de sista platserna i Elitettan flyttas ner. Om de ska tillbaka till finrummets tambur måste de kvalspela. Det mest rättvisa vore såklart att lika många lag från division 1 respektive Elitettan kvalar mot varandra likt på herrsidan.
 
Allting grundar sig i antal lag och antal serier – precis som det gjorde när diskussionerna om en ny näst högsta serie spikades och beslutet om Elitettan togs 2011. Men med facit i hand sp kanske det faktiskt var bättre förr när division 1 var uppdelade i två – norr och söder. Där gick vinnarna i respektive serie till damallsvenskan och ersatte de två som slutade på plats elva och tolv. För de som innan Elitettans intåg ville nå dåvarande division 1 från division 2, krävdes det kval, precis som det gör nu. Där har det med andra ord inte blivit någon förändring.
 
Seriehierarkin mellan herrar och damer skiljer sig trots allt inte så mycket åt – det som blir ett problem är att det finns sex stycken division 1 dam mot herrarnas två. Det finns däremot sex stycken division 2 herr nationellt där damernas dito ligger under respektive läns vingar.
 
Tanken med Elitettan var och är god – den breddar elittänket inom svensk damfotboll. Ett tänk som behövs för att fortsatt bibehålla en stark ställning gentemot övriga Europa och nöja nivån på den inhemska kvaliteten. Men det kanske är dags att fundera på hur lagen tar sig dit? Det kommer att krävas diskussioner och det kommer att behöva vändas ut och in på förslag innan en eventuell lösning presenteras. Som det ser ut nu, kan ett lag som är redo för Elitettan – både på och utanför planen – missa en plats i den på grund av ett enda misstag i en enda kvalmatch. En serie ska inte avgöras på det sättet.
 
Ett lag som vinner en serie ska inte behöva kvala. Det känns för mig som en självklarhet.
 
/ Jimmy Åkesson

Senaste inläggen

Arkiv

Etikettmoln