Vi kan inte stå okritiska inför Lagerbäcks roll

Under fredagskvällen står Janne Andersson redo för sin andra match som svensk förbundskapten. Kraven från min sida är inte superhöga. Men det är Luxemburg som står för motståndet vilket genererar i ett gyllene läge för Anderssons landslag att visa upp på vilket sätt det nya landslaget ska föra fotbollsmatcher på. För visst är det ett nytt landslag?

 

Etiketter: fredagskrönikören

Två saker som ska förmedlas är att jag gillade valet av Janne Andersson. Och jag har som många andra stor respekt för Lars Lagerbäcks karriär. För att inte tala om den respekt jag har för Jonas Thern och Peter Wettergren - som också är en del av denna landslagsstab.

Det var både intressant, prestigelöst och moget när Andersson valde att använda sig av Tom Prahl och Thern. Främst för att de är motpoler i vissa avseenden. Det är för mig att vara öppen men trygg i sin roll. Hämta inspiration och ta in kunskap från olika sidor och göra det till sin egen.

Argumenten för varför Lagerbäck skulle vara med i denna stab var även de logiska. Andersson utan landslagsrutin kan givetvis ta hjälp av Lagerbäcks nästan tio år i det svenska. Svårare än så behöver det inte vara. Men att ta hjälp är en sak, rollfördelningen kan vara en annan.

Att Lagerbäck är med Andersson på i princip allt just nu kan även det uppfattas som prestigelöst. Situationen kring Lagerbäck är ganska mystisk. Han är som en övervakare. Rollen har heller inget tydligt namn. Det är därför svårt att utvärdera hans inflytande oavsett om det går bra eller dåligt. Ofrånkomligt är i alla fall att Janne Andersson är förbundskapten utåt sett och kommer få ta smällen vid nederlag.

Jag vill bara inte att vi ska stå okritiska inför detta. Vi ville ha någonting nytt när Lagerbäck lämnade landslaget för sju år sedan. Saker hände längs vägen med Island vilket fick en del att omvärdera sin åsikt. Men inte hade vi väl velat ha tillbaka Lagerbäck på posten efter Erik Hamrén? Så kortsynta inbillar jag mig i alla fall att majoriteten av befolkningen inte är. Just därför kan vi inte vara okritiska om inflytandet är för stort.

Jag är fullt medveten om att Janne Andersson under sin tid i Halmstad inte alltid stod för den mest attraktiva fotbollen. Förbundet skulle med all sannolikhet hävda att denna tid även vägde in i beslutet att ta in Janne - samtidigt som vi alla förstår att tiden i Norrköping var den avgörande faktorn. Det guldlaget stod i alla fall för en offensivt balanserad fotboll med utrymme för individuella skicklighet och ett högt bolltempo.

Allsvenskan är en sak. Sverige i ett VM-kval en annan. Men mönstren av det Janne Andersson blev anställd för vill jag se. Hellre än vår dåvarande fotboll med Lagerbäck med ett sämre material nu. Ologiskt för någon, logiskt för någon.

Låt oss aldrig heller glömma att Erik Hamréns offensiv inte var det som fällde honom. Det var hans otydlighet som gjorde det.

/Marcus Lindén
 

Senaste inläggen

Arkiv

Etikettmoln