Att ta ansvar

Av - Lisa Ek -
Jag är Lisa Ek, drömmare sen 6 års ålder då jag första gången uttalade att jag skulle bli fotbollsproffs i Italien. De sa då att det var omöjligt eftersom det inte fanns några kvinnliga proffs i Italien. 27 år senare debuterade jag i Italienska serie A , iklädd Fiorentinas lila tröja och med proffskontrakt i handen. Jag har nu avslutat min spelarkarriär, en cirkel slöts och en ny början tog vid. Jag studsade in i mitt nya liv som ett levande bevis på det som lägger grunden för framgång: ”Ingenting är omöjligt!” 

”Mellan dubbelträningar är det inte tillåtet att lämna klubbens område, då låter vi grabbarna stanna i klubbhuset och spela FIFA tevespel, på så sätt vet vi att ingen drar in till stan och gör något dumt”
 

Etiketter: helgkrönikör lisa ek

Sagt av klubbchefen för en av Sveriges största klubbar på herrsidan för tre-fyra år sedan.

På damsidan går utvecklingen snabbt. Från att tvätta sina egna träningskläder för 10-15 år sedan till att klaga över att det inte finns nötter som mellanmål när vi ska ha en 25 min taktikgenomgång efter träningen. “Finns det inga nötter till genomgången? Ska vi sitta 25 minuter efter träning och lyssna med tom mage?”

Sagt av en spelare i en av Sveriges största klubbar på damsidan för tre-fyra år sedan.
Eftersom jag har levt (och överlevt) bägge årtiondena både som spelare och ledare vet jag att balansen kan vara svår. Vi vill ge våra aktiva ALLA förutsättningar till att prestera och till att kunna fokusera på fotbollen men i jakten på de perfekta förutsättningarna tar vi i många fall ifrån dem deras förmåga att ta eget ansvar. Jag har inte sett någon statistik för hur stor del av en toppspelares prestationer som grundläggs med eget ansvar som byggmaterial men man behöver inte vara Sacchi för att förstå att det är en absolut huvudingrediens.

Bristerna i ansvarstagande hos spelarna visar sig både på och utanför planen. Vi misslyckas med andra ord inte bara med att bygga fotbollspelare , vi misslyckas med att bygga självständiga människor som vågar fatta beslut och som vågar ta ansvar. Och där knyts den negativa cirkeln. Färre beslut som kräver eget ansvar fattas utanför planen, färre beslut fattas på planen och i slutändan har vi en ytterback som ”inte visste att deras högerwing skulle pressa utåt”, hon fick aldrig den informationen och kan därför inte ta ansvar för sin bortspelade passning, spelare som sover till 12 när det är gemensam lunch med laget utan att ens reflektera över att hans eller hennes kropp behöver extra protein och kolhydrater eftersom hen är i en tillväxtfas. Osjälvständiga , osäkra människor som bara är värda det de presterar på fotbollsplanen = inget när det går tungt. Utanför planen vågar ingen fatta egna beslut. Vi kan gå på bio, i grupp men ingen vågar ta ansvar för vilken film vi ska se för tänk om filmen är dålig, då tvingas jag ta ansvar , det vill jag inte utsätta mig för.

Generationen ”icke mitt ansvar” har funnits i alla tider men för mig är den undvikande mentaliteten starkare än någonsin. Sociala mediers perfekta bild av falsk verklighet gör unga människor rädda för att misslyckas, livrädda för att stå för något som inte är perfekt och otroligt måna om att sträva efter att göra ”rätt”. För att väga upp det behöver vi ledare som är medvetna när de gör kalkylen för hur mycket information och styrning de ska ge.

Ledare som uppmuntrar spelare och människor att göra saker med mening utanför fotbollsplanen. Att träna ett knattelag, delta i sociala projekt eller plugga kurs på distans. Ge dem ett värde som inte är kopplat till fotbollsplanen eller FIFA tv-spel. Tränare som förstår spelarnas rädsla för att inte göra ”rätt” , rädslan som i slutändan hindrar dem från att göra alls någonting som de inte har fått information om att göra. En medvetenhet och en flexibilitet i ledarskapet, en förståelse för att den informationen som vore optimal att ge Marta, 16 år utifrån lagets taktiska plan kanske hindrar henne från att fatta 100 egna beslut och därmed att utvecklas som spelare.

En förståelse hos spelaren för att information från tränaren är en möjlighet för hen att utveckla sin spelförståelse, inte en begränsning av hens frihet. En chans för hen att förbättra sitt taktiska kunnande, en struktur att hålla sig i under matcherna och inte order med direktkoppling till dödstraff. Skapar vi en medvetenhet hos både spelare och ledare är jag övertygad om att vi kan hitta en väg som ger spelaren all information och alla förutsättningar som hen behöver för att lyckas och samtidigt friheten och förmågan att ta eget ansvar och att fatta beslut.

/Lisa Ek

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln