Johan Esk missar kärnan i debatten kring ungdomsidrotten

Av spelaren - Matilda jansson

Att jämföra äpplen och päron är ett klassiskt misstag. Ofta sker det när man vill förenkla och komma med nya förklaringar på ett problem. Johan Esk går på just en sådan mina, när han hårt kritiserar Sveriges Radios granskning av ungdomsidrotten - Bänkade barn.

 

Etiketter: spelaren

P1 morgon lyfter fram att en orsak till varför det har skett en drastisk minsking av aktivitetstillfällen, under de senaste tio åren, kan vara den ökade elitiseringen i klubbarna. Esk tycker dock att ämnet är tröttsamt och uttjatat. Istället menar han att det faktum att städerna blir större och större och att landsbygden avfolkas, är det största hotet mot ungdomsidrotten. Alla får helt enkelt inte plats i föreningarna, köerna är långa till de olika aktiviteterna. Esk glömmer bara en sak. Sveriges Radio har i sin granskning utgått från det faktiskta "problem" att idrottsutövandet i hela landet har minskat med sju miljoner, från 2004 till och med 2013. De försöker sedan hitta orsaker till minskningen. Ungdomsidrottandet har alltså även minskat i Stockholm. Drygt 5 % eller knappt 700 000 färre ungdomar har deltagit i en idrottsaktivitet 2013 jämfört med 2004. Att förklaringen till att färre barn idrottar i Stockholm skulle vara att fler ungdomar flyttar hit känns alltså inte helt logisk.

Esk menar även att det inte spelar någon roll om färre ungdomar idrottar i en förening "Varför är det viktigt? Det viktigaste måste väl ändå vara att ungdomar rör på sig? Inte var och hur". Menar Esk alltså att idrottsrörelsen, med allt den ger både individen och samhället, är meningslös? Är fokus enbart på folkhälsan? Skulle alla barn och ungdomar lika gärna kunna gå på gym, istället för att delta i en föreningsaktivitet? För mig är Esks kommentar obegriplig och ett hån mot alla som lägger ner hela sin själ i idrottsrörelsen, mot alla de som genom idrotten har blivit integrerade i det svenska samhället eller fått en andra chans i livet, eller helt enkelt bara fått en god uppfostran och fått känna idrottens gemenskap.Annars så tycker jag att debatten kring varför ungdomars deltagande i föreningsaktiviteter minskar är intressant. Dessutom så tror jag  att det finns andra starkt bidragande orsaker, utöver elitiseringen, till varför man lägger av. Dan Persson har till exempel en hel del bra poänger.

/Spelaren

Senaste krönikor

Arkiv

Fler krönikor av