Speakern i kistan

Av mästaren - Bernt Ljung

Den 3/5 hade 41.630 tagit sig till Friends för att se Allmänna IK besegra Hammarby med två noll i den sjunde omgången av Bengal-SM.





 

Etiketter: mästaren

1969 fyllde jag elva. Varje helg, eller snarare varannan blir det väl, mellan april och oktober hängde jag med farsan på Domnarvsvallen för att få se mina idoler i Brage. Hade jag tur, kunde jag ibland också stöta på någon av dem då de likt Fantomen gick omkring på stan som helt vanliga människor. Denna säsong spelade mina favoriter i Div II Svealand. Alltså den tiden då Div II var Div II och alla, inkl de som inte var intresserade, förstod var Div II var eftersom Div I var Div I och inte Div III som idag. Med stöd av internet minns jag att Brage blev fyra och att Hammarby vann före Degerfors och IFK Eskilstuna. Fyrtiosex år senare så säger det sig själv att ingen av dem som spelade då fortfarande spelar. Det är också ytterst tveksamt om någon tränare eller lagledare fortfarande hänger i någonstans. Många har även avlidit under de år som har gått. Det finns dock en person som debuterade just detta år och som fortfarande är aktiv, och som förmodligen aldrig har varit bättre. Jag vill påstå att Domnarvsvallens mångårige, slitstarke och pålitlige speaker, Evert Mellström 84, är en legend redan under sin livstid. För vad ska man annars sätta för etikett på en person som under fyrtiosex år följt och framförallt överlevt mängder av generationer bollspelare som sprungit runt på Domnarvsvallens, åtminstone förr, lite knöliga underlag. Evert, denne lojale och generösa människa har suttit i sitt speakerbås fullständigt opåverkad av trender och nymodigheter sedan slutet på 60-talet och är därför värd all respekt och beröm för det han har gjort, och det han fortfarande gör.

Vill man vara rolig med draghjälp av galghumor så kan man ju uttrycka sig som så att när Evert någon gång i framtiden går vidare så får uttrycket ”speakern i kistan” en ny och annorlunda innebörd.

Ola Magnell, som är en kombo mellan trubadur, rocker och sing songwriter skulle, om han hade sökt till Idol, ha kastats ut efter ett par sekunder. Nu har han i och för sig ingen stor sångröst men det finns en nerv, en känsla och en trovärdighet som få andra är i närheten av. På den briljanta ”Nya Perspektiv” från 1975, som låter exakt lika bra 2015, fungerar den till hundra procent.

Jag kan imponeras och ibland även känna, om inte missunnsamhet så i alla fall lite avundsjuka för de atleter som långt upp i åldern kan behålla en god fysik och en gnista som fortfarande räcker för att vinna matcher och titlar. Mattias Asper är ett bra exempel här. Om hela sanningen ska fram så har jag dålig koll på hans status idag men läser att han fortfarande vid 41 års ålder är aktiv på elitnivå. Apropå Asper så kom jag att tänka på ett gammalt inslag från TV-sporten som bevakade hans första träning med Real Sociedad. Minns att den exalterade svenska reportern var ivrig att få en första kommentar av tränaren för att höra honom berätta om hur bra han tyckte den svenska målvakten var. Nu var just den här tränaren inte vilken duvunge som helst utan den buttre basken och före detta spanske förbundskaptenen Javier Clemente. Intervjun lät ungefär så här som jag minns den:
Reportern: - Nå Mr Clemente, vad tyckte du om Mattias? Visst är han bra va? Clemente: - Bra och bra… Alla som var här idag kunde väl själva se att grabben har en del brister om man säger…

/Mästaren

Senaste inläggen

Arkiv

Etikettmoln