Orsakerna bakom näthatet mot damfotbollen

av spelaren - Matilda Jansson

Den här krönikan skulle egentligen ha haft en mer positiv ton. Jag tänkte ge er min syn på damfotbollens resa. Den resa som startade i en tid då kvinnliga fotbollsspelare och damlag jämt och ständigt blev förminskade, hånade och jämförda med herrfotbollen i sitt idrottsutövande. Jag upplevde att utvecklingen de senaste åren har gått framåt. Men efter att ha läst en artikel om hur Schelin i synnerhet, och damlandslaget i allmänhet, blivit utsatta för grovt näthat, gick luften ur mig. Hade jag inbillat mig all positiv utveckling? Är läget idag till och med värre än någonsin med tanke på alla galla som spys?

   


Efter lite funderande fram och tillbaka står jag trots allt fast vid min känsla, det allmänna tonläget kring damfotbollen har förändrats till det positivare. Hur konstigt det än låter så är näthatet faktiskt ett bevis på denna utveckling.

Jag resonerar så här. Näthatet har som bekant växt lavinartat på senare år. Men människorna bakom de nedvärderande och ibland hotfulla kommentarerna har alltid funnits där, deras röster har bara möjliggjorts att bli starkare i och med utvecklingen av sociala forum och nätverk. Dessa människor är dock fega och skulle i de flesta fall aldrig uttrycka sina åsikter, om exempelvis damfotboll, i ett socialt sammanhang som är "på riktigt".

När ämnet damfotboll kom upp på tal i ett fikarum, för ett antal år sedan, förväntades man nästan att påpeka hur tråkigt det var att kolla på, hur långsamt det gick jämfört med herrfotboll. Om man bara följde med i detta resonemang så gick man inte emot den rådande normen, och blev därmed accepterad av omgivningen. Ville man samla pluspoäng som den roliga killen var det även en bra grej att spekulera i hur många av spelarna i damlandslaget som var hetero (för alla var ju lesbiska).

Idag upplever jag att den sociala normen kring damfotboll har förändrats, de ämnen som man förväntas prata om är helt andra. Alla känner till Marta och Tyresö. Allt vet att EM spelades på hemmaplan och att det var mycket publik på matcherna. När det inte längre blir socialt accepterat, eller till och med förväntat, att raljera kring damfotboll är naturligt att de fega näthatarna växer i antal.

Att normen har vänts är så klart en seger för damfotbollen, därmed inte sagt att näthat är något vi ska acceptera, tvärtom. Det växande näthatet mot journalister är ett allvarligt hot mot yttrandefriheten.

/Spelaren
 

Etiketter: spelaren

Senaste inläggen

Arkiv

Etikettmoln