Det bästa av avslut på en allsvensk säsong

av fredagskrönikören - Adam Nilsson

29 omgångar av Allsvenskan har spelats sedan starten i början av april. Imorgon spelas den sista. Malmö, Göteborg och Örebro är de tre städer som spelar huvudrollen när avgörandet ska komma. Tre lag slåss om titeln: IFK Norrköping, IFK Göteborg och AIK. De två förstnämnda har bäst utgångslägen. Klart är att vi har en rafflande avslutning att se fram emot.

 

Etiketter: fredagskrönikören

Snön hade inte lämnat marken när bollen sparkades igång i april. Nu faller löven hjälplöst ned mot marken i sin vanliga höstritual. Snön är nästan här. Allsvenskans val av ”vår-höst”-säsong leder till att början påminner i mångt och mycket om starten. Det är kallt ute. Röken från pappersmuggarna fyllda med kaffe bildar tillsammans med bengaleldarna en konfys hinna över de allsvenska arenorna. Gräsplanerna är hårda och tröttkörda. Konstgräsplanerna ser plastigare ut än någonsin.

Imorgon är det dock bortglömt när domarna blåser igång den sista och avgörande omgången av Allsvenskan som väcker de sista nerverna till liv för den här säsongen. Trots otaliga minuter av spelad fotboll har ännu ingen klubb lagt beslag på Lennart Johanssons pokal i förtid och tur är väl det. För ärligt talat: vad han den sista allsvenska omgången varit om nedflyttningsstriden och titelavgörandet hade varit avgjort? Inte mycket skulle jag vilja påstå.

Istället står där tre klassiska föreningar som slåss om titeln. Jag hade inte kunnat önska mig mer. För även om det finns en nerv i bottenstriden är den av negativ art. I titelstriden är den av positiv. Det känns bättre. Två av klubbarna kommer visserligen att känna sig som förlorare, men de kommer åtminstone att spela i Allsvenskan även nästa säsong. I stunden kommer det att kännas hårt. Det kommer säkerligen att rinna ett par tårar längs med några kinder. Men i slutändan kommer man att kunna glädja sig åt en medaljplats.

Jag och många med mig hade älskat att få spela en sådan match. En sådan match där man har allt att vinna. En match där det finaste av priser är en förstaplats och den sämsta utgången är en tredjeplats. Som sagt, det känns tomt i stunden, men det finns något magiskt i efterhand. Många menar på att man bara ska behandla avgörande matcher som vilka matcher som helst. Det finns säkert något i det men det passade aldrig mig. Någonstans har jag svårt att tro att det finns någon som har den kraften i psyket att bara kunna behandla det som vilken annan match som helst.

Jag tror att det handlar om att älska tillfället. Njuta av avgörandet. Vissa spelare hanterar det med bravur, andra kommer med hedern knappt i behåll. Vi är alla olika men vad som är glädjande är att avgörandet sker på tre olika arenor, i tre olika matcher över 90 minuter. Det är upp till vardera lag att skriva sin egen historia och förhoppningsvis räcker det hela vägen. För ett lag kommer det att göra det. Vilket? Det vet jag inte. Inte heller önskar jag att jag visste det. Ovissheten är vad som gör det här avslutet till det perfekta avslutet på en fotbollssäsong. Något annat hade jag inte kunnat önska mig. 

/Adam Nilsson

Senaste inläggen

Arkiv

Etikettmoln