Nu faller turneringsförbudet

Av torsdagskrönikör - Nils Montan-Lund

Ni minns turneringsförbudet som klubbades igenom i SvFF slutet av förra året. Inga segrare skulle få koras i serier eller cuper upp till 13-årsåldern. Anledningen var att man ville förändra strukturer och minska tävlingshetsen för de yngre.
 

Ett på många sätt hedervärt uppdrag, men efter att ha intervjuat exempelvis ett antal psykologer, varav en publicerades på ViLirare.se, framträdde bilden av att ta bort resultat inte var rätt väg att gå. Att det var lite som att försöka bota ett benbrott med plåster.

Dessutom fanns det inget underlag för att en struktur utan resultat skulle minska tävlingshetsen bland de vuxna, som inte kan hantera tävlingen som fenomen.
Man har inte kunnat uppvisa en minskad hets i de distrikt man redan idag spelar med resultatlösa serier. Det var alltså ett känslomässigt beslut som till slut togs.

Själv vill jag kunna lära barnen från ungefär 10-årsåldern och uppåt skillnaderna mellan resultat, prestation och person. Med rätt vägledning är det en suverän fostran för livet.

Jag skrev ett antal texter i ämnet och nämnde också att eventuella reprimander, för de turneringsarrangörer som bryter mot förbudet, i sig kan vara ett brott. Jag har även skrivit om de personliga intressen som finns bland förtroendevalda och tjänstemän i Gothia Cup, som otillbörligen gynnats av det nya förbudet.

Flera turneringar har valt att söka dispens för att få kora segrare i 12-årslagen. Men vissa har även beslutat sig för att nu helt enkelt bortse från förbudet. En av dessa turneringar är Sveriges näst största turnering, Piteå Summer Games. De har valt att behålla resultat och kora segrare från 10-årslag och uppåt. Naturligtvis tråkigt att så ska behöva ske, men jag kan inte låta bli att förstå dem i sitt ställningstagande, som de utvecklar i en text här på ViLirare.se.


Jag är övertygad om att fler kommer att följa efter och att förbunden mer eller mindre kommer att vara låsta i att inte kunna beivra detta.

I mina ögon behöver vi flera olika spelformer. Allt mellan turneringar med resultat och sammandrag helt utan. Barn fungerar olika och vad som är bäst för varje unge kan skilja sig väsentligt från 11-åring till 11-åring, till exempel. Ett alldeles för hastigt beslut taget på obefintliga grunder och studier, som inte alls handlar om effekter av att ta bort resultat, slår naturligtvis tillbaka förr eller senare – precis som jag förutsåg.

Och argumentet om att ”men vi har ju inte tagit bort tävlingen” angående att man inte korar segrare faller ju på sin egen orimlighet. De vuxna som i dag har problem med tävlingssituationen kommer ju då fortsätta ha samma bekymmer, oavsett om medaljer är inblandade eller ej.

Så nej, turneringsförbudet var en dålig idé redan på ritbordet och nu spricker det. Motivet var hedervärd, men adresserades på fel sätt. Vi kommer bara åt hetsen om vi tidigare fångar upp och/eller avlägsnar de föräldrar och ledare som inte kan hantera tävlingen som sådan. Och de som ligger i gränslandet når vi med den utbildning, som idag är betydligt bättre än den föregående.

/Nils Montan-Lund

Senaste inläggen

Arkiv

Etikettmoln