Innovativa tränare


Av - Fredrik Finnebråth -
Journalist med ett brett och genuint sportintresse. Följer alla de stora ligorna i Europa, i synnerhet Premier League. Ser hellre en snygg passning än ett bra skott. Tycker att alla borde vara mer som N'Golo Kante, både på planen och utanför.

Har det funnits något tröttare beslut än det West Ham tog när de plockade in David Moyes i fjol? Eller när Southampton plockade in Mark Hughes? Eller alla femtioelva gånger som krisplanen för varenda klubb i Premier League hette Big Sam?
 

Etiketter: fredrik finnebråth

Fotbollen ändras hela tiden, och tur är väl det. Tyvärr ändras inte alla tränare efter den.

Men det finns också dem som ständigt försöker finna nya vägar, vägar som andra tränare inte ens försöker hitta. Och dessa är jag otroligt tacksam för.

Pep Guardiola är redan en av världens mest framgångsrika tränare. Och tittar man på sättet som han har vunnit de flesta av sina titlar så är det genom en fotboll som världen knappt hade skådat för 15 år sedan. Han uppfann inte tiki-taka som Barcelona skördat stora framgångar med. Det gjorde Frank Rijkaard. Men han utvecklade den och gjorde Barcelona till det bästa klubblaget som jag har sett under min livstid.

Det går att argumentera för att han i alla sina lag haft ekonomiska resurser som få managers kan mäta sig med. Och det kan jag köpa till viss del. Det skulle vara intressant att se honom i ett lag precis under toppen, om han kan få det laget att växa på samma sätt som han har utvecklade Barcelona och nu utvecklar Manchester City.

Men oavsett vilket lag han tränar så kommer jag alltid att uppskatta Pep Guardiola för hans sätt att tänka fotboll. Det är en tränare som har revolutionerat fotbollen med sin taktiska kompetens. Och det bästa – han vill alltid bli bättre.

Händer det dig också att du 60 minuter in i någon Man City-match fortfarande undrar vilken formation som laget spelar? Under sin tid i Bayern München experimenterade han nästan för mycket och jag har svaga minnen av att han försökte sig på någon slags 2-5-3 formation. Men även om det kunde bli magplask ibland så är jag tacksam för hans sätt att förnya och utveckla fotbollen. Och utveckla sin egen filosofi i stället för att bli bekväm.

Många tränare har en filosofi som de tror starkt på och inte ändrar på i första taget. Det gäller även Guardiola som alltid spelar en passningsorienterad fotboll. Men det är bara en grund som han står på. Under tiden i Man City har han kombinerat stort bollinnehav och hög press med ett vasst djupledsspel, samtidigt som försvarsspelet blivit bättre och bättre.

De som trodde att Manchester City skulle vara mätta efter den fantastiska fjolårssäsongen får tänka om. Med Pep Guardiola vid rodret blir man aldrig mätt, för han är aldrig nöjd. Det finns alltid saker att förbättra och Guardiola hittar säkert en ny, bättre väg till att göra det. För det är en sådan manager han är.

Det här är inte bara en krönika om Pep Guardiolas storhet utan om alla tränare som inte fastnar i samma gamla vanor. Man pratar mycket om att spelare ska utvecklas, men det kan även gälla tränare. Jag uppskattar tränare som vågar tänka innovativt. Det är inte säkert att det går bra till en början, och det gäller att få alla spelare med på tåget, men visst är det så mycket mer intressant när man ser lag som spelar en konstruktiv fotboll och med en tydlig spelidé.

Jag tycker mig kunna se en skillnad i hur klubbar rekryterar nya tränare. Det är mer utländska och taktiskt slipade managers som tar över såväl toppklubbar som bottenlag i de bästa ligorna. Och formationerna varierar mer än någonsin. Tyvärr finns det vissa tränare som lever på gamla meriter och vägrar ändra sin destruktiva taktik. Inga namn nämnda!

/Fredrik Finnebråth

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln