Det finns saker som är viktigare än fotboll

2007 släpptes en bok som jag tog till mig tämligen omgående även om det tog ett par år innan jag läste den. Martin Bengtsson var 17-åringen med proffsdrömmar som fick chansen att uppleva dem i praktiken Milan gav honom ett kontrakt. Nio månader senare hade den psykiska ohälsan tagit ett fast grepp om tonåringen som slutligen försökte ta sitt liv.
 
Tio år senare väljer Örgrytes Andreas Berndtsson att ta en paus från fotbollen för att depressionen blev för svår att hantera. I en såväl fotbollsvärld som värld utanför planen är psykisk ohälsa fortfarande någonting som kommer upp till ytan. Det är fortfarande någonting som människor håller för sig själva – framförallt killar som förväntas upprätthålla en machoyta i en omklädningsrumskultur. Just den där jargonen är bara en bråkdel av det. Precis som att det handlar om press som läggs på unga spelare som kanske lämnat all trygghet de någonsin byggt upp för att satsa på någonting de tänker sig att de älskar.
 
Martin Bengtsson gjorde precis det. Vilken kille med proffsdrömmar hade inte tagit chansen att få spela fotboll i Italien för en av världens största klubbar? Tänk dig att du är mitt uppe i allt det där och märker att det inte är så roligt som du hoppades på – att fotbollsspelaren ska prestera på träningar och matcher men där personen sätts i andra hand.
 
Hur kan en person som till synes har precis allting må dåligt?
 
För att vi inte pratar om det. För att det fortfarande är ett tabulagt ämne. Det krävs både mod och styrka att orka säga nej till en chans man kanske bara får en gång i livet. Att lämna det som bidrar till ett sämre mående men som samtidigt varit ens enda identitet sedan barnsben.
 
Det har så sakteligen börjat luckrats upp under de senaste åren. Där såväl klubblag som landslag lyft upp de mentala bitarna. Samtidigt som fotbollen blivit mer professionell har också kraven ökat och därmed också krupit längre ner i åldrarna. En stukat fot är någonting konkret – psykisk ohälsa kan variera så väldigt mycket från person till person. Från dag till dag. Rädslan att misslyckas är större än glädjen att lyckas. Träningar flertalet kvällar i veckan. På dagarna en skolgång att klara av och ett socialt liv att hänga med i.
 
Att inte visa sig svag har blivit synonymt med styrka. Du ska vara rak i ryggen och orka med smällar. Den som viker sig är svag. Det är ingen som ifrågasätter en fysisk skada – det ska vara precis lika okej att säga ifrån om du inte är där mentalt. För att vi ska nå dit krävs en större tolerans, större förståelse och ett öppnare klimat i och runt omkring fotbollen.
 
Fotbollsspelare är människor som spelare fotboll. Det är okej för dem – precis som alla andra – att må dåligt. Andreas Berndtsson och Örgryte är senast i ledet att bryta ytterligare lite mark. Tro det eller ej, men det finns saker som är viktigare än fotboll. Och vi måste börja våga välja att prata om det.
 
/ Jimmy Åkesson