Från en lirare till en annan!

Jag vill tacka Bosse Petersson och Thomas Lundmark för frågan om jag ville skriva en krönika för deras nya initiativ ”ViLirare” - nätverket för exallsvenska fotbollsspelare -
med syftet att vara en god kraft inom svensk fotboll!

 

För några år sedan var jag på Bosön och lyssnade på två föredrag, den ena talaren var Kjell Enhager och den andre var min namne från Piteå, inte Lill-Pröjsarn utan Ulf Nilsson.
Vad är skillnaden som gör skillnaden? var temat på Enhagers anförande, i princip så lärde jag mig en sak - man måste ha kul om man skall lyckas!
Ulf, lite mer en filosof, berättade om att livet är mer än bara en boll och en puck, så han ställde en fråga till alla unga talanger som satt och lyssnade:
- Vet ni vad man måste ha för att lyckas? Inget svar! Till slut bröt Ulf tystnaden med ordet TUR!
Kul och tur blir, KULTUR = odling! Har vi rätt kultur i idrotts-Sverige för att odla kommande världsstjärnor?

Jag hade turen att få växa upp i Nynäshamns kommun där man hade fostrat en hel del allsvenska stjärnor, som min far Gösta ”Pröjsarn” Nilsson, Lennart Carlsson, Leif Skiöld och en utav mina ishockeypolare Kenta Nilsson.
Där fanns en kultur - "kunde dom så kan jag!" Min pappa sa till mig när jag var 12 år, ”Om du vill bli bra i fotboll eller ishockey så tänk på att det många tjejer som har "förstört" många bra idrottstalanger”. Idag är kanske dataspelen en större fara! Vi måste alla lära oss att säga nej till många roliga aktiviteter som inte driver oss att uppnå våra drömmar!

Pappa dog alldeles för ung på fotbollsplanen i Nynäshamn framför ögonen på en liten 13-årig kille och min 9-åriga syster. Då är man tacksam för att det finns ett fungerande skyddsnät där man bor. Under hela min idrottsliga karriär var jag helt besatt på att tillfredsställa min döde far, du kan alltid bli lite bättre!
Eftersom pappa hade spelat i AIKs fotbollslag i 10 år så blev det ganska naturligt för mig att följa i hans fotspår. 1967 flyttade jag till Ängkärrsgatan i Huvudsta, en gammal legendarisk AIK-lägenhet, och där skulle jag börja spela fotboll i min favoritklubb - AIK!
Jag har också en till favoritklubb, och det är dom som spelar MOT Djurgården. Supporterkulturen i Sverige har helt spårat ur, men det är en annan krönika, jag vill bara säga att jag inte hatar Djurgården, jag bara gillar AIK!

Varför blev det då ishockey för mig? En viktig faktor var att fotbollen saknade en bra struktur för träningar. Varje gång man kom in på Råsunda så tittade man på listan för att se vilka 15 som skulle träna. Mitt mål som 17-åring var inte att få spela ordinarie i A-laget men det var viktig för mig att få kunna träna med dom bästa och det var detta AIKs ishockeylag kunde erbjuda mig! Att bli sedd av tränaren Eje Lindström och framför allt alla fina kamrater i laget med Bert-Ola Nordlander, ”Honken” och ”Ankan” i spetsen!

Efter sju år med AIKs ishockeylag så kom nästa stora vägskäl - att bli proffs i Nordamerika!
Skulle jag pröva lyckan som ensam svensk i Buffalo eller åka till Winnipeg tillsammans med Anders Hedberg, Lars Erik Sjöberg och Curt Larsson. Där skulle jag och Anders skulle få en chans att spela med den store legenden Bobby Hull och där vi hade möjligheten att påverka hur vi skulle spela. Svaret var ganska enkelt, det blev Winnipeg med fyra fantastiska år tillsammans!
Det var bara ett problem med vår kedja, Bobby föddes 1939, Anders 1951 och jag 1950. Bobby var redan 35 år när vi kom till Winnipeg, han berättar ofta om hur vi gav honom fyra extra år på hans karriär, jag känner att Bobby gav oss en fantastisk början på vår proffstid som för min del slutade med fem år i New York Rangers!

Jag är otroligt tacksam för alla härliga lagkamrater jag har haft i Nynäshamn, AIK, Winnipeg Jets och New York Rangers - man blir inte bättre än sin omgivning!


/Lill-Pröjsarn

Etiketter: gästkrönikören

Ulf "Lill-Pröjsarn" Nilsson

ViLirares första gästkrönikör!
Ulf är född 1950 i Nynäshamn och är son till gamle storspelaren i AIK fotboll Gösta ”Pröjsarn” Nilsson.

Ulf Nilsson är en av svensk hockeys största med bland annat 56 landskamper, VM-spel -73,-74 och spel i NHL.

1974 flyttade ”Lill-Pröjsarn” till den professionella hockeyligan WHA och spelade i Winnipeg Jets. Det blev fyra säsonger i Jetz och spel med legendaren Bobby Hull. 

1978 blev det en flytt till NHL och fyra säsonger i New York Rangers.

Senaste inläggen

arkiv

FLER Krönikor av