Tack, Lotta Schelin


Av - Jimmy Åkesson -
26-årig kille från Norrköping som uppskattar kombinationen skrivande, fotboll och kaffe. Coachar i dam division 3, håller igång i division 6 och jobbar med kommunikation. Är svag för yttersidor, glidtacklingar och har alltid haft Sami Hyypiä som idol.

Hyllas den som hyllas bör – när en stor spelare kränger av sig skorna och lägger upp dem på hyllan gör det ont. När en stor spelare inte tar det beslutet själv gör det ännu ondare. Tack, Lotta Schelin. Livet är viktigare än fotbollen.
 

Etiketter: jimmy åkesson

Det har gått några dagar. Det har landat, begrundats, sammanfattas – och så har det hyllats. Det är skillnad på att spela fotboll som kille och tjej. Förutom de självklara och uppenbara sakerna så blir damfotbollsspelarna andra ambassadörer för sporten, för feminismen och för allt det där de inte fått men är värda att ha.
 
Och det är lätt att förstå varför superlativen har avlöst varandra, varför hon blivit en ikon och den som axlade ansvaret när hon klev in i det svenska damlandslaget i fotboll. Hon har prenumererat på diamantbollen, sprängt målrekord och erövrat såväl Plaine des Jeux de Gerland som Lyon och hela jäkla Frankrike.
 
Lotta Schelin tillhör en generation som varit obekväma, som tagit plats och som hörts igenom de tunga, mansdominerade fotbollsväggarna. Hon har gått längst fram i de där leden och hållit sina lagkamrater i handen och tillsammans med dem visat att det som tidigare varit omöjligt faktiskt är realistiskt att nå. Det där kommer såklart inte sluta bara för att hon kliver av planen en sista gång – arbetet och slitet kommer att fortsätta. För en bättre framtid.
 
Sätt henne på en forwardsposition och hon springer till hon stupar. Spela henne på en ovan kantposition på ett mittfält och hon gör samma jobb där. En lojalitet och glädje till sporten som svenska folket fick följa i både med- och motgång. Hon som blev proffs, vågade att flytta utomlands, vann ligatitlar och höjde Champions League-pokaler. Från Kållered ut i stora vida världen.
 
Ändå slutade det inte på hennes villkor. Ändå var det en skada som satte stopp. Det var ett år sedan hon åkte på smällen som till en början bara skulle förstöra en hel säsong. Lotta Schelin genomled ett Europamästerskap i Nederländerna men var aldrig sig själv. Till slut blev det helt enkelt för mycket och när det väl blir för mycket så kommer fotbollen i andra hand oavsett hur mycket kärlek den bedyrar. Just den där viljan hade tagit henne så långt – genom skadebekymmer, genom tyngre perioder. Det här var någonting helt annat. Någonting som var värre än tidigare och som det inte fanns någon tydligt och konkret slut på. Det som fortfarande sitter i, bråkar och vägrar ger med sig.  
 
Lotta Schelin är värd att avsluta sin karriär på det sätt hon själv vill. Hon har gett så mycket till fotbollen och hon är värd att få allting det där tillbaka. Hon har tagit kampen som Pia Sundhage och Anette Börjesson påbörjade, som Hanna Ljungberg och Victoria Sandell Svensson axlade och förde vidare. Till Hedvig Lindahl, Kosovare Asllani, Caroline Seger. De framför det på olika sätt – de hörs och syns på olika platser men har likväl samma mål. När de lämnar över stafettpinnen kommer det vara ännu fler tjejer som håller i den och kastar den rakt in i patriarkatet och de har bättre förutsättningar än tidigare. Tack vare alla som vägrat vika ner sig tidigare.
 
Hur mycket avtryck hon gjort i fotbollsvärlden? Tja, det är bara att titta på de som valt att strö lovord över den nu 34-åriga göteborgaren. Anja Mittag, Thierry Henry, Ada Hegerberg. Världsspelare och legendarer – de som uppskattat en djupledslöpande målmaskin och betydande medmänniska.
 
Vi kan sörja sättet det slutar på, men vi ska också se tillbaka på en karriär som gjorde henne till en av de största någonsin. Eller gjorde – hon såg till att bli en av de största någonsin. 88 mål på 185 landskamper. Åtta ligatitlar och tre Champions League-pokaler med Lyon. Fem diamantbollar. Fyra OS varav den sista genererade i en silvermedalj. En bronspeng i EM 2011. Ett mästerskap på hemmaplan i vilket hon vann skytteligan. Det ska vi minnas. Ibland blir det inte som man tänkt sig – men nog blev det som hon drömde om, kanske till och med mer än så. Det är okej att drömma, det har hon och flera andra visat flera gånger om. Tack, Lotta Schelin. Att må bra är viktigare än att spela fotboll.
 
/ Jimmy Åkesson

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln