Ordförandens hutlösa inlägg

Av torsdagskrönikören - Nils Montan-Lund

Ibland fullständigt häpnar man. Som när man får ett blogginlägg skickat till sig igen. Den här gången är det författat av Västergötlands Fotbollsförbunds ordförande, Gerhard Sager. Ett bekant namn? Ja, han sitter också som ordförande i SvFF:s tävlingskommitté.
 

Gerhard skriver om turneringsförbudet, som han själv är en stor supporter till, och bemöter den massiva kritik som inkommit mot beslutet på följande vis:

”Självutnämnda eller av media utsedda ”experter” uttalade sig också om saken och de var också emot ett förbud. Däremot var det knappast någon som frågade dem som dagligen jobbar med barn- och ungdomsfotboll”.
 
Förutom att inlägget fullständigt dryper av självgodhet, så är det dessutom direkt felaktigt. Många av de som var emot förbudet, inte minst via ViLirares upprop, jobbar dagligen med barn- och ungdomsfotboll. De har koll på att förbudet enbart är ett verkningslöst försök till symptombehandling och en tom signalpolitik.
 
Sedan glömmer förstås Gerhard att nämna att i Gothia Cups team jobbar Kristina Sager. Ni vet ju själva: SvFF har kommunicerat ut att turneringar med internationellt motstånd, till exempel Gothia Cup, skulle kunna söka dispens och vara undantaget det nya förbudet. ”You do the match”, som det så fint heter.
 
Han skriver också följande rader:
”Skillnaden blir att inget barn behöver gråta över att ha blivit utslaget på straffar eller över att ha förlorat en final på ett självmål”.

Förbudet handlar alltså i hans ögon om att eliminera att något barn ska gråta. Hu, så hemskt. Tydligen är han inte insatt varken i barnens önskemål via de stora undersökningar som gjorts på området och inte heller SvFF:s reviderade tränar- och spelarutbildning, som ju inte på något sätt stödjer ett turneringsförbud. Följande utdrag är hämtat från C-diplommaterialet: ”Känslomässig mognad innebär inte att man undviker problem och obehagliga känslor, utan uttrycker känslor på ett konstruktivt sätt”.
 
Men Gerhard ville ju uttryckligen undvika jobbiga känslor? Vetenskapen säger tvärtom att detta är ett utmärkt lärotillfälle, oavsett om barnet vinner och blir glad eller förlorar och blir ledsen. Faktum är att de kanske inte ens blir ledsna om de förlorar. Vissa blir det, andra inte.

Vad mer skriver då Gerhard Sager på ämnet turneringsförbud i sitt blogginlägg?

”Och det viktigaste av allt och den stora utmaningen för alla ledare: Alla barn får spela lika mycket om ledarna bara förstår att det viktigaste inte är att laget vinner alla matcher”.

Att ens kalla en sådan självklarhet för ”den stora utmaningen för alla ledare” (märk väl ordet ”alla”) är ju ett hån, det är så ofantligt nedvärderande. Man skulle lätt kunna tro att han inte har någon som helst insyn i eller förståelse för hur barn- och ungdomsfotbollen ser ut. Att det finns enstaka individer som brottas med detta som en utmaning, det vet vi. Men de är i klar minoritet. De allra flesta sköter detta alldeles utmärkt.
 
Det är på så många sätt ett hutlöst inlägg från VFF:s och Tävlingskommitténs (SvFF) ordförande. Att det passerat obemärkt förbi är förmodligen för att endast närmast sörjande har läst det. Varken VFF eller SvFF kan vara särskilt nöjda över, eller stå bakom innehållet.

Läs inlägget i sin helhet här:
https://gerhardsager.wordpress.com/2016/01/11/beslut-konsekvenser-och-utmaningar/

/Nils Montan-Lund

Senaste inläggen

Arkiv

Etikettmoln