Öppnar Smedberg en ny dörr?


Av - Makoto Asahara -
Sportjournalist som skriver om det mesta inom sport på både på lokal- och riksnivå. Den spanska och den allsvenska fotbollen ligger nära hjärtat. Har mittfältsgeniet Guti som husgud med preferenser för klubbfärger i vitt. Gillar också i allmänhet att kliva ur språkliga lådor.

När IFK Göteborgs högerspringare Martin Smedberg Dalence blev klar för en flytt till den bolivianska högstaligan blev jag genuint lycklig. På ett sätt var det en övergång, en flytt ”hem”, som jag länge hoppades att han skulle våga göra. Platsen i det bolivianska landslaget var ett steg, men nu ska han också spela sin klubblagsfotboll på den sydamerikanska kontinenten. I och med de bolivianska rötterna var det kanske ganska naturligt att valet föll på Bolivar när han skulle lämna ”Blåvitt”. Likväl hoppas jag att den känsliga högerfoten från västkusten nu har sparkat upp en helt ny dörr för svenska utlandsproffs. För där borta i sydvästlig riktning finns ett förlovat land som bara väntar på att få upptäckas av svenska ögon.
 

Etiketter: makoto asahara

I takt med fotbollens globalisering så har också fler och fler svenska utlandsproffs vågat testa vingarna i andra världsdelar än den europeiska. Marcus Berg och Christian Wilhelmsson är två spelare som i mellanöstern både fått nya erfarenheter och säkrat sin ekonomiska framtid – för all framtid. I Japan hittade Robin Simovic en nytändning och även han nya erfarenheter. Och USA har minst sagt blivit ett populärt fotbollsresmål på sistone, där Magnus Eriksson och Anton Tinnerholm är två av spelarna som valt att testa lyckan i den allt jämnt växande MLS.

Likväl har den sydamerikanska fotbollen fortsatt varit outforskat territorium. Må så vara att det rent geografiskt, och kanske även kulturellt, är ett av de mest avlägsna resmålen man kan tänka sig. Men resan har ju gjorts från andra hållet ­– dessutom ofta – i jakt på att cementera en fot eller två i den europeiska ligafotbollen. Ofta dessutom med framgång.
Lägg därtill att det heller inte kan vara en fråga om att eventuella svenska utlandsproffs känner att det saknas ren fotbollsmässig kvalitet, då den sydamerikanska ligafotbollen, åtminstone i min bok, är kraftigt underskattad från ett västerländskt perspektiv. I Sydamerika kommer du hitta en fotboll som kombinerar det bästa från de stora ligorna. Spansk teknik och bollskicklighet. Brittisk kämpavilja och intensitet. Samt tysk passionerad och levande läktarkultur. Vem hade inte viljat spela sin fotboll i en sådan vardag?
 
Vad kan det då bero på att svenska spelare ännu inte tagit det klivet? Svenska spelares illvilja att färdas hela vägen bort till en, för dem, okänd kontinent för att spela en fotboll man inte är vana vid? Eller helt enkelt för att intresset inte finns från sydamerikanskt håll? Är svenska spelare helt enkelt för ”dåliga” för den snabba, intensiva latinamerikanska fotbollskulturen? Finns det för ”lite” pengar för att vara intressant för svenskar som vill prova proffslyckan?
Eller är det en kombination av alla ovan nämnda punkter?
Troligtvis handlar det just om alla punkter tillsammans.

Oavsett så hoppas jag verkligen att Smedberg-Dalences val öppnar en ny dörr och att fler följer honom genom den.
Om inte annat för att sätta en av världens mest underhållande fotbollskontinenter på den svenska kartan.

För det förtjänar den.

/Makoto Asahara

Kommentera gärna:

Aktuellt just nu

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln