Ta med barnen på allsvensk fotboll


Av - Robin Gustavsson -
En 27-årig journaliststudent från Borås som ser alldeles för mycket fotboll, både inhemsk och internationell. Spelar själv i division 4, och har Arsenal som favoritlag. 
Uppskattar spelförståelsen mer än någon annan egenskap på planen. 

Det drar ihop sig mot avgörande omgångar i Allsvenskan, där poängen känns mer viktiga för varje match som går. På vissa håll jagar man Europaplatser och på andra kämpar man för att hålla sig på säker mark i tabellens nedre skikt.
Men vårens positiva läktarvindar verkar ha avtagit och det är allt mer skralt med folk runt om på arenorna i landet, med några undantag såklart. Det är åtminstone min känsla.
 

Etiketter: robin gustavsson

Det finns givetvis en del logiska förklaringar. Stora klubbar som Djurgården och IFK Göteborg har haft tyngre perioder, uppflyttade Dalkurds Uppsalaflytt (med Gävle som hemmaplans-ort) har ju fallit allt annat än väl ut publikmässigt, och i Borås har publiken lyst med sin frånvaro i princip hela året som följd av de senaste årens negativa resultattrend.  

När jag satt och funderade kring ämnet, Allsvenskan och publiken, fick det mig att tänka tillbaka på min egen uppväxt. Det slår mig då hur viktig vår egen högsta serie trots allt varit, i att forma mitt stora intresse till sporten. Uppväxt i just Borås blev jag en frekvent besökare på gamla Ryavallen under 2000-talets inledande år. Det var ingen bländande underhållning högt upp i tabellen, snarare kämpade man (precis som i år) strax ovanför kvalstrecket. Det var ändå där som mitt då tioåriga jag blev förälskad i fotbollen på riktigt.

Visst, jag satt också hemma och tittade på storlag som Valencia, Bayern München och Real Madrid i Champions Leagues avgörande matcher där det givetvis bjöds på betydligt bättre kvalitet. Men att gå till en arena och uppleva fotboll live i unga år var för mig väldigt speciellt. Det tror jag att det är, och kan vara, också för väldigt många andra barn.

Som tioåring bevittnade jag Anders Svenssons sista match innan hans flytt till Southampton. Med ett vackert långskott sänkte han blåvitt i en fartfylld 3–2-match. När jag hunnit bli tolv såg jag Hasse Berggren skicka in ett skott från halva planen i krysset mot AIK. Det är bara några få av de fina minnen jag samlat på mig, som alltid kommer finnas kvar i fotbollshjärtat.

Jag tror det finns så mycket att vinna i att ge barnen möjlighet att uppleva matcher på plats. Framför allt i grunden för att forma, skapa och bibehålla ett barns intresse och kärlek till sporten.

Så ni syskon, föräldrar, mor- och farföräldrar eller ungdomsledare runt om i landet med intresset för fotboll i allmänhet och kanske någon klubb i synnerhet.  Om ni har möjligheten, prova att ta med barnen till Östgötaporten, Borås Arena, Grimsta eller Gamla Ullevi. Eller vilken annan arena som helst, som är just eran favorit.

Ha en bra helg!
Robin Gustavsson

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • Göran Andersson » SM-guld på väggen:  ”Det var intressant och inspirerande läsning, Bosse! Jag kan bara konstatera att ..”

  • Åke Samuelsson » När jag mötte Gud, ja alltså Torbjörn Nilsson:  ”Denna krönika borde vara obligatorisk i utbildningen av alla ungdomstränare. Und..”

  • anonym » Hockey vs hockey:  ”You DON'T have permit use this Dzurilla photo, due to copyright of the reprehoke..”

  • Curt Einarsson » SM-guld på väggen:  ”Vilken lysande story! Var egentligen ute efter en faktauppgift, hade lite lagom ..”

  • Rune Larsson » SM-guld på väggen:  ”Mycket trevlig krönika Bosse!”

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln