Träningsmatcher – det mest intetsägande vi har


Av - Tomas Hermansson -
Fotbollsspelande student från Stockholmsområdet som spelar för Aspudden/Tellus i division 2. En allätande fotbollstittare där det mesta slinker ner. Refererar barndomsminnen till mästerskapsår samt älskar brunkare och fula mål.

Nu är det mindre än en vecka kvar till Sveriges herrlandslag i fotboll för första gången på 12 år äntrar en VM-arena. De senaste veckorna har landslaget varit samlat och förberett sig för mästerskapet. Uppladdningen har innehållit allt från lättsamma tävlingar i Mästarnas Mästare-stil till Andreas Grankvist bensax på John Guidetti. Utöver träning och lek har även två träningsmatcher spelats. Träningsmatcher som det, i mitt tycke, inte borde läggas någon större vikt vid.
 

Etiketter: tomas hermansson

Alla som läser detta vet troligtvis om att båda Sveriges matcher slutade mållösa. De negativa reaktionerna på dessa resultat har inte låtit vänta på sig. Allt från att våra forwards inte har i ett VM att göra till att det saknas kvalitet på mittfältet. På vissa håll har jag till och med hört folk som seriöst bollar upp Zlatanfrågan igen. Enligt mig dras det alldeles för stora växlar utifrån dessa matcher. Träningsmatcher säger ofta väldigt lite om framtida prestationer.  
 
Självklart har jag aldrig spelat något som ens kan mätas med ett världsmästerskap, men av egen erfarenhet kan jag säga att inga fotbollsspelare är särskilt sugna på träningsmatcher tätt inpå en säsongsstart eller en turnering. Mångas fokus ligger främst på riskminimering, både spelmässigt men också fysiskt. Ingen vill göra ett misstag med risk för att gå miste om sin startplats samtidigt som ingen går in i några onödiga dueller.
 
Om vi minns tillbaka till juni 2016, har många säkert fortfarande Emil Forsbergs insats mot Wales kvar på näthinnan. Vad hände sedan? Vilka kom sist i gruppen? Vilka gick till semifinal? Jag kan tänka mig hur tongångarna gick i Wales efter deras genrep mot Sverige. Skulle tippa på att de inte direkt var positiva.  
 
Det är klart att man hellre hade velat se ett anfallsspel som sprudlade av kreativitet och där målchans på målchans radas upp. Men har Sverige någonsin spelat så? Vad förväntade sig folk egentligen? I playoffmatcherna mot Italien skapade vi i princip en chans på 180 min. Då var det ingen som klagade. Jag tror att det kommer se likadant ut i VM. Ett Sverige som spelar så tight att vi ligger i riskzonen att, av övriga världen, inofficiellt utses till VM:s ocharmigaste lag. Mig gör det faktiskt ingenting. Jag litar på Janne Anderssons lagbygge.
 
En träningsmatch är och förblir enbart en träningsmatch. En tävlingsmatch är något helt annat. Det finns ingen anledning att oroa sig i nuläget. Jag passar på att damma av ett gammalt citat från Janne Andersson fast i omvänd ordning; ”Nu är nu, då är då”. Och det är då vi ska vara bra, inte nu.
 
/Tomas Hermansson

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • Göran Andersson » SM-guld på väggen:  ”Det var intressant och inspirerande läsning, Bosse! Jag kan bara konstatera att ..”

  • Åke Samuelsson » När jag mötte Gud, ja alltså Torbjörn Nilsson:  ”Denna krönika borde vara obligatorisk i utbildningen av alla ungdomstränare. Und..”

  • anonym » Hockey vs hockey:  ”You DON'T have permit use this Dzurilla photo, due to copyright of the reprehoke..”

  • Curt Einarsson » SM-guld på väggen:  ”Vilken lysande story! Var egentligen ute efter en faktauppgift, hade lite lagom ..”

  • Rune Larsson » SM-guld på väggen:  ”Mycket trevlig krönika Bosse!”

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln