Det gröna fältets schack

Av torsdagskrönikör - Nils Montan-Lund

Det är inte för inte som fotboll kallas för det gröna fältets schack. Men förvånansvärt få har förmågan att spela spelet fullt ut.
 

Nu pratar jag om de tränare och managers som figurerar på elitnivå. För ju mer jag tänker på det, desto mer underligare ter det sig. Varför dribblar inte fler med spelsystemet under matchens gång? Varför blir man så statiska i sina siffror?

De förfogar över professionella fotbollsspelare, som de allra flesta har förmågan att anpassa sig efter nyuppkomna situationer och nya linjer. Men ändå uppgår de flesta förändringar till att sätta upp en mittback och slå långt sista tio, eller byta spelartyper, men i det redan befintliga systemet. Mycket blir en form av krishantering under slutskedet av matcherna.
 
Visst kan jag sympatisera med att man kanske blir rädd för att ta ett beslut som tippar matchbilden åt fel håll. Men å andra sidan: tänk vilket vapen att lära sitt lag att byta mellan två-tre spelsystem under matchens gång, för att ställa till det för motståndarna.  Snacka om att ”ställa frågor” och hela tiden sätta dem på nya prov.

Spelsättet behöver ju inte skilja sig så väsentligt, bara för att man organiserar om uppställningen något.
 
Vi ser i Allsvenskan i dag vad Hammarbys tränare Jakob Michelsen har åstadkommit, med sin förmåga att just spela det gröna fältets schack. Han har flyttat spelpjäser. Förändrat uppspelsfaser och presspel under matchernas gång. Varför jobbar inte fler på samma sätt?
 
När det är så små marginaler som det är på högsta elitnivå, så blir förstås tränarstabens förmåga att förändra matchbilder också ett oerhört viktigt vapen. Här har fotbollen fortfarande mycket att utveckla. Inte minst här hemma i Sverige.
 
Här kan vi titta på sporter som handbollen, hockeyn och basketen, till exempel. De är bra mycket skickligare på att förändra under matchens gång. Jag har alltid fascinerats av de egenskaperna hos topptränarna i dessa sporter.

Det skapar också ytterligare en dimension både för spelare, ledare och åskådare. Sporten blir plötsligt ännu mer levande och roligare.
 
Sen måste jag erkänna att jag allt mer är inne på att betydligt fler antal byten måste bli en faktor framöver. Med den utveckling fotbollen haft. I det tempo den spelas i dag. Med den belastning det blir. Här förstår jag faktiskt inte varför fotbollen fortsatt är så konservativ.
 
Med fler antal byten att tillgå skapas också ytterligare möjligheter att förändra matchbilder och göra sporten än mer dynamisk. Ytterligare möjligheter att det gröna fältets schack får leva upp till sitt namn och vara just det.
 
Här finns verkligen stora möjligheter för fotbollen att ta rejäla kliv i sin utveckling och jag hoppas att man ser över även detta snarast i Sverige, på samma sätt som man precis utvecklat spelformerna inom barn- och ungdomsfotbollen.

/Nils Montan-Lund

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • Göran Andersson » SM-guld på väggen:  ”Det var intressant och inspirerande läsning, Bosse! Jag kan bara konstatera att ..”

  • Åke Samuelsson » När jag mötte Gud, ja alltså Torbjörn Nilsson:  ”Denna krönika borde vara obligatorisk i utbildningen av alla ungdomstränare. Und..”

  • anonym » Hockey vs hockey:  ”You DON'T have permit use this Dzurilla photo, due to copyright of the reprehoke..”

  • Curt Einarsson » SM-guld på väggen:  ”Vilken lysande story! Var egentligen ute efter en faktauppgift, hade lite lagom ..”

  • Rune Larsson » SM-guld på väggen:  ”Mycket trevlig krönika Bosse!”

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln