Tillbaka i rampljuset

”Mattigol”

Den notoriske målskytten Christer Mattiasson förbereder sig som bäst inför seriestarten i div.1 Norra. Efter hans framgångar med Sollentuna i samma serie fick han en förfrågan från BP, ”Västerorts Milan”, som han nappade på. Christer har aldrig släppt fotbollen: efter den aktiva karriären, som faktiskt avslutades just i BP, blev han i tur och ordning tränare i Vallentuna, Valsta Syrianska och sedan sex, framgångsrika år i Sollentuna FK.

Christers smeknamn, ”Mattigol”, har sin givna förklaring. Han gjorde smått ofattbara 90 mål på tre säsonger i Byttorps IF från Borås när han var med och förde upp klubben från division 5 till division 3.

• Jag hade en bra tränare, Ingemar Svensson, som jag pratade mycket med för att kunna bli så bra som möjligt. Han hjälpte mig både på plan och vid sidan, faktum är att jag fortfarande har kontakt med honom varje månad.

En annan Boråsklubb, IF Elfsborg, blev den naturliga fortsättningen på Christers karriär och där gjorde han 98 mål, varav 26 allsvenska, på 164 seriematcher (49 allsvenska) när Elfsborg förvandlades från ett medelmåttigt division 1-lag till ett etablerat allsvenskt lag. När så AIK inför 1999 värvade precis de svenska spelare man ville värva, då värvade man Christer Mattiasson.

I augusti samma år var AIK som allra bäst. Christer beskrev den tiden som att "alla vågade, ingen misslyckades, vi kände att vi inte kunde förlora".

Christer Mattiasson var alltså med i det AIK-lag som sensommaren 1999 vann allt. Man vann sju raka matcher i Allsvenskan, gick vidare i Svenska Cupen och avancerade till Champions League. I den avgörande kvalmatchen mot AEK gjorde Christer Mattiasson en inte alltför uppmärksammad avgörande insats. Han blev inbytt i 55:e minuten och ett par minuter senare gjorde Nebojsa Novakovic det avgörande målet. Han drev bollen från mitten av planen, fick fritt fram och sköt i mål. Men det var Christer Mattiasson som skapade utrymme för Nebojsa då han drog med sig ett par AEK-försvarare i sin löpning åt höger mot målet.

I första matchen i Champions League, hemma mot Barcelona, spelade Christer och Nebosja åter en huvudroll i ett byte som blev avgörande. Just som Nebojsa skulle ta Mattiasson i hand för bytet slår Barcelona en hörna som nickas i mål. Domaren hade blåst igång spelat utan att AIK fått fullfölja sitt byte.

• Vi hade likartade nummer (3 och 13) och domaren trodde säkert att bytet var klart samtidigt som våra spelare står och sussar. Det blev en bitter avslutning på en fantastisk match från vår sida.

Den händelsen, tillsammans med två andra, är de som Christer minns som mest och bäst:

• Att få vara med om att ta upp Elfsborg till Allsvenskan var en fantastisk känsla, liksom SM-guldet och segern i Svenska Cupen med Djurgården 2002.

Hade Christer inte satsat på fotbollen hade han kunnat konkurrera med bröderna Mikael Mattiasson och Johan Karlsson i bordtennis. Den förstnämnde landslagman och den senare juniorlandslagsman.

• Det var en hel del dueller hemma, det kan jag försäkra. Men jag gav upp satsningen på pingis när jag var 13 för att satsa allt på fotbollen. Jag har spelat på alla nivåer från div 5 till Allsvenskan.

A-landlagsspelare i fotboll blev Christer vid två tillfällen, båda gångerna 1998.