Tillbaka i rampljuset

Utveckling på alla plan

Att Magnus skulle bli elitidrottare överraskade få: uppfödd i idrottsstaden Örebro, fostrad i Sveriges näst största talangförening. BK Forward. Hasse Borg, Marino Rahmberg, Patrik Anttonen, Pelle Blohm, Jimmy Durmaz , Jiloan Hamad och just Magnus är några av de som fostrats i föreningen från Väster. Att det blev fotboll för Magnus tycks vara en ren slump:

• Ishockey spelade jag fram till att jag skulle börja gymnasiet och det var faktiskt tränaren för TV-pucken som hjälpte mig att välja fotboll genom att fråga mig om jag skulle välja fotboll eller hockey. Jag svarade ”jag vet inte” och då ströks jag från laget till TV-pucken …                                                                              Jag tycker att man inte bara ska syssla med fotboll för tidigt utan göra annat också, det gäller att ha glöden och viljan under många år, det tror jag underlättas om man får lite variation i tillvaron. Sedan är inte elitsatsning tidigt med att man måste gå till akademier ett måste för att lyckas. Det finns olika vägar till framgång.

Det är från tiden i Forward som det första, stora minnet av sportslig glädje – den gången när klubben tog steget upp till division 1 (nuvarande Superettan). Det var den första etappen i Magnus karriär, resten blev utstakat:

• Jag hade fyra roliga och bra år i ÖSK som efterföljdes av fyra raka år med SM-guld i Blåvitt. Att det sedan blev Champions League som extra krydda var givetvis en stor sak. Att få uppleva EM 1992 och VM 1994 var fantastiskt.

Efter den fina fotbollskarriären - där han är en av 23 spelare som gjort 200 eller fler matcher för IFK Göteborg i Allsvenskan och han är nummer 5 på listan över de med flest allsvenska matcher för IFK Göteborg - fortsatte Magnus med ett jobb inom ekonomistyrning (assisterande controller) som han hade på deltid under slutet av karriären. Efter det fick han en halvtidsroll i Spelarföreningen.

• Angående jobbet i Spelarföreningen så var det så att under åren jag satt i styrelsen där sade Sven-Olof Håkansson, som då var juridisk rådgivare för Spelarföreningen och överåklagare, ”när du slutar spela så skall du börja här”. När karriären väl tog slut frågade jag om det låg något i det som S-O sagt, varpå jag fick en halvtidsroll. Efter alla år med träning var omställningen för mig till att sitta på ett kontor åtta timmar per dag stor - jag behövde verkligen röra på mig för att må bra. Så träningen slutade inte efter karriären, men så klart i mindre skala.

 
”Kontorskarriären” ledde fram till den nuvarande positionen, den som generalsekreterare i Spelarföreningen.
”Äpplet faller inte långt från trädet” heter det. I detta fall stämmer det synnerligen väl:  Anna spelar i Jitex i Elitettan och August debuterade i Blåvitt som 17-åring. Under 2020 fick han chansen i A-landslaget i matchen mot Kosovo. Det var säkert inte den sista chansen …

Om vi nu pratar om nästa generation Erlingmark – vilka blir viktiga frågor för kommande kullar av svensk fotboll?