Att fråga Zlatan om damfotboll är som att ställa svåra frågor till kungen.” Så uttryckte sig en inringare i P1 några dagar efter scoopet som skakade Sverige. Inringaren ifrågasätter också den brist på värdegrund som Zlatan ger uttryck för. Må så vara, men den värdegrund, eller kanske brist på den, är Zlatans och den måste han få uttrycka även om ingen håller med.

Konstigt att frågan om hur damfotboll ska bedömas och värderas inte har lyfts på allvar tidigare eftersom tyckandet har pågått i omklädningsrum, på arbetsplatser, på läktare och i många hem sedan den organiserades i mitten av 70-talet. Men lika lite som att öppet kritisera invandringen, lika svårt och känsligt är det att kritisera damfotbollen. Damfotboll och invandring har i övrigt ingenting gemensamt men påminner enligt mig om varandra när det gäller folks förmåga att i officiella sammanhang våga stå för det man tycker.

Vilka vet bäst om hur det ligger till, vilka har det facit som kanske finns? Är det spelarna själva? De manliga då eller de kvinnliga? Eller en mix av dem? Eller är det åskådarna som tittar och berörs? Eller kanske alla dem som inte är intresserade av fotboll men som i alla sammanhang ska synas och höras och tycka något?

Min erfarenhet är att manliga fotbollspelare oavsett divisionstillhörighet till 100% tycker att damfotbollen är dålig, ja till och med fruktansvärt dålig, en inställning som jag också har delat. Denna uppfattning cementeras ytterligare när uppgifter om att pojklag sopar mattan med kvinnliga elitlag. Vet ej hur andra har resonerat men i mitt fall har det varit svårt att acceptera att några som är så mycket sämre ska få så mycket uppmärksamhet. Det har gått för fort och för enkelt. Damfotboll skulle därför med detta resonemang behövt stå på tillväxt i ytterligare decennier innan den är mogen nog att accepteras och tas på allvar. En avundsjuka, förmodligen av samma typ som ett väletablerat popband kan känna när ett klart sämre band där gitarristen precis lärt sig barreackord plötsligt uppmärksammas nästan lika mycket som det egna.

Kanske är det något med damer och fotboll som stör och hotar oss män. Det finns ett självpåtaget tolkningsföreträde från oss som spelat, eller nu spelar på att avgöra vad som är bra eller dåligt. Det är min uppfattning eftersom jag och andra män blir lika impad av duktiga kvinnor när det handlar om andra sporter...  

”Someday Man” är enastående melodiös pop. 2014 fyller plattan 44 år och Paul Williams som gjorde den 74. Ibland var det till och med mycket bättre förr…

 Salve!

 Satt i bilen. Radiofrekvensen var för ovanlighetens skull på P4 och det levererades skidskytte. En ganska färsk svensk paradgren som inte längre är en paradgren utan numer, om vi ska vara uppriktiga, bara är en serie upprepningar av tillintetgjorda stora nationella förhoppningar. Den svenska standarden är svag och det är fakta. Jag vill höra någon som också säger det, att det är dåligt för det är sanning. Jag vill inte höra krystade bortförklaringar som på radion då det gällde C-J Bergmans tillkortakommande: ”det dåliga skyttet beror på att han vet att han är i fysisk bra form och kan hänga på övriga i spåret och därför tappar han kapaciteten på skjutvallen”. Sluta hitta på egna förskönande teorier och fråga i stället varför det går dåligt.

I en helt egen och möjligtvis haltande jämförelse kan detta jämföras med om jag plötsligt skulle få svårt att hänga med övriga bilar i trafiken, det låser sig helt enkelt. Anledningen är att jag nu blivit bättre på att meka…

Göran Lambertz. Oavsett om allt han påstår är fel och påhittat för att komma undan, eller för att parera en situation som gått alldeles för långt så gillar jag honom, ja i alla fall lite grann. Inte i sakfrågan för där vet jag lika lite som någon annan utan för att han står där stark och oberörd. Han tillhör en utdöende sort, en sort som vågar stå för något som man tror på oavsett vad andra tycker om det, och om honom.

Apropå att tycka. För några år sedan dök uttrycket ”vad tänker du” upp. Uttrycket, eller egentligen frågan hördes mer och mer frekvent i tv och radio. Numer hör jag uttrycket flera gånger dagligen i alla möjliga sammanhang och tyvärr så har uttrycket devalverats för nu ”tänker” alla. Min poäng är att nio gånger av tio kan frågan i stället vara ”vad tycker du”.  Men i ett samhälle där färre och färre vågar tycka och stå för något framförallt annorlunda är detta en spegel på tillståndet. En jäkligt trist utveckling ”tycker jag”!

Vinterstudion är numer institution i SVT. Andre Pops är ju hur behaglig som helst och programmet är mysigt och trevligt att titta på denna, beträffande klimatet, vidriga årstid. Men min fråga är varför sofforna i studion är så överdimensionerade? De gånger jag tittat har det bara suttit någon enstaka gästexpert som lägger ut texten före och efter ett race. Nu har ingen frågat mig, men om någon skulle, så skulle jag fylla sofforna med gamla tränare och gamla aktiva, gärna rejält gamla. Tänk att under dötiden mellan disciplinerna och racen få höra gamla anekdoter och iakttagelser från en svunnen tid, en tid som aldrig kommer igen. De kunde dessutom, med gårdagens perspektiv gärna ifrågasätta de nutida experterna som nu oemotsagda får bre ut sig alldeles för mycket.

Hur kan det vara möjligt att bygga en karriär på att sitta i en jury i en amatörtävling för unga sångare? Hur kan det vara möjligt att pga få ett eget Tv-program, ett program där andra med Tv4-karriärer ska partaja. Detta är den svenska kulturskymningens tragiska ansikte.

”Så mycket bättre” Såklart måste kanalen ta med artister för att passa tittare mellan 5-100 år men landet är litet och nu är antalet artister med hits slut. Att höra Ulf Dageby sjunga Lill Lindfors är som att höra en arbetskamrat sjunga kareoke på en personalfest. Ledsamt är ordet eftersom jag hävdar att musiken och musikerna var bättre förr. För musikälskare är programmet stendött.

Trots att den på bara ett år tappade exakt halva inköpspriset så var försäljningen av min fula Skoda Felicia för 1000 kronor den i särklass bästa bilaffär jag någonsin gjort. Vetskapen om att jag dessutom prutade 33.3% vid köpet gör affären ännu mer lysande…

Jag är för gammal och dessutom så gillar jag inte genren. Men hur kan det vara möjligt att tusentals, kanske hundratusentals människor är så imponerade av att se tre svenska killar trycka på playknappen. Då, i den gamla världen skötte DJ´n bandspelaren och, eller pickupen själv och ingen jävel tittade eller var impad av det..

Vi stänger ner skriver Expressen. C Kalla ska låsa in sig för att inte riskera något innan OS i Ryssland. Det handlar snarare om isolering än inlåsning. Efter hennes fina säsongsupptakt är intresset och uppståndelsen alldeles för stort och detta ska då inverka negativt på denna tjej. Det påstår i alla fall de runt henne som tydligen vet bäst. Vill på inget sätt förringa hennes prestationer men, hur stor hade uppståndelsen varit om hon faktiskt vunnit något lopp?

”Det är egentligen mot mina principer”, säger T Hysen. Även de mest starka principer får maka på sig när sedelbunten blir för saftig…

Vinnarskallar är bara de som vunnit något och inte de som kallar sig själva för det…

Det finns människor, det finns gott om dem dessutom, som klagar på hur andra människor särskriver eller inte sär skriver. Det är rena klappjakten på dessa stavningens grottmänniskor. Obegripligt egentligen eftersom detta i regel inte betyder något för någon. Tvärtom kan det bli skoj när någon berättar att han i julklapp fick sexfilmer av frugan i stället för sex filmer…

Vardagshumor: I höstas stod jag i kassakön i en butik i Borlänge. Före mig, på väg att avsluta sin betalning stod en kille i tjugoårsåldern när kassörskan frågade, vad har du för postnummer? Killen ryggade lite. Vadå? Varför frågar du det? Det är bara en marknadsgrej sa kassörskan. Vad har du för nummer då? Killen ser besvärad ut. Han svarar inte, han mumlar något om att han inte vill lämna ut sitt nummer för man vet aldrig på vilket sätt det kan missbrukas. Kassörskan säger att det bara handlar om ett postnummer för att ungefär se varifrån deras kunder kommer och att det är ofarligt. Det hjälper inte, killen ser skrämd ut och går och det blir min tur. 78468 säger jag och tittar på kassörskan, hon svarar inte. Ja, det är mitt postnummer säger jag och ler. Hon tittar på mig men svarar inte och jag säger ni ville ju ha postnumret, så 78468 är mitt. Vi frågar bara varannan sig kassörskan och slår in mina varor. Jaha, säger jag, men han innan sa ju inte sitt så därför kan du ju skriva upp mitt i stället då? Som sagt vi frågar bara varannan…

De skotska brorsorna Gavin och Iain Sutherland som var bandet The Sutherland Brothers brejkade aldrig riktigt i Sverige. Bara ett fåtal uppmärksammade dem och Lp´n Slipstream från -76 som är melodiös folkrockpop i världsklass!

Salve