Den riktiga premiärkrönikan

Så kan äntligen kulan sättas i luften på riktigt, som lagen har väntat, inga träningsmatcher, minskad tid med laget och spelare och tränare har fått köra både en försäsong 2.0 och en 3.0 men nu är det äntligen dags. 

Coronan härjar fortfarande så det gäller att fortsätta hålla sig till restriktioner och direktiv men fotboll är en glädje för många i dessa dagar, fotboll på TVn har varit en riktig moralhöjare för många och även för mig själv, något att se fram emot. Semestrarna uteblir, EM och OS är redan inställda, Gothia Cup och andra stora evenemang likaså, då fyller allsvenskan, Superettan, Ettan, och damallsvenskan ett stort hål i vardagen. 

Vad kan vi då se fram emot för typ av fotboll? Självklart tråkigt att inte få spela med publik men i rådande läge tror jag alla är överens om att acceptera det men jag väljer att leta fram positiva delar. Det man har kunnat se i Bundesliga är att bollen är i spel betydligt längre än när publik finns på arenan, färre filmningar, mindre fördel av att spela på hemmaplan, det blir nästan en mer jämn fotboll med ingen yttre påverkan. Publiklagen kan nog tappa på detta, tänker på alla Stockholmslag till exempel. 

Vi kommer kunna förvänta oss en och annan skräll i alla serier då det blir ett riktigt tätt spelschema, vilken tränare klarar rotationen bland spelarna bäst, vem kan bemästra coachningen med fem byten för att påverka matchbilden, hur orkar spelarna ladda om efter varje match, vilka trupper är tillräckligt breda?

Det blir en annorlunda säsong men jag tycker det ska bli otroligt spännande att se hur lagen klarar av denna säsong och vad som kan hända. Utan träningsmatcher är det dessutom mer ovisst än någonsin och det ökar iallafall mitt intresse. Sen gnället om att man måste spela träningsmatcher innan seriestart, sjävklart hade det varit önskvärt men nu när läget är som det är så får man acceptera det, alla lagen har fått träna kollektivt i snart sex månader så att säga att man inte är förberedd, då har man nog gjort fel saker på träningarna.

Kan Bundesliga och Premier League gå igång med endast några enstaka veckor i kollektiv träning och sen rakt in i ett fullmatat schema så ska nog vi svenska lag kunna gå in i matchspel efter sex månader av kollektiv träning och internmatcher. Det gnället har jag inte mycket till övers för men däremot gör det allt mer ovisst för man vet inte riktigt var man står jämfört med andra lag, det är det svåra. 

Jag tänker också på division 2 och division 3 där matcherna inte sänds på TV och där lagen inte har möjlighet att scouta varann då publik inte är tillåtet, även det gör de serierna extra ovissa. 

Många säger att årets säsong blir med en asterisk bredvid men jag tycker inte det, ingen yttre påverkan, mindre fördel av hemmaplan och bortaplan, lag som har mindre publik som stöttar dem får samma fördel som de större publiklagen, domare påverkas inte och bollen är i spel mer tid än tidigare, spelare filmar inte på samma sätt, man maskar inte alls lika mycket, ett lag som kommunicerar bra med varann kommer ha större fördel än när 50.000 i publiken överröstar spelarna. Ska man sätta en asterisk bredvid så är det för att denna säsong handlar det enbart om fotbollen som avgör, ingenting annat, inga andra faktorer än det man faktiskt gör på en fotbollsplan och därför ser jag fram emot denna säsong extra mycket! 

Låt spelet börja! 

/Rickard Johansson