”Vill verkligen Hammarby bli en klubb andra avskyr?”

Årets Herrallsvenska har bjudit på det mest spännande upploppet på mycket länge och för egen del tycker jag att det finns mycket att imponeras över. 
 

Något som däremot inte imponerar på mig är när media och frontfigurer bidrar till den negativa hets som tyvärr kan uppstå i tävlingssammanhang.

När Hammarbys två frontfigurer i en artikel i Dagens Nyheter uttrycker målsättningen att Hammarby ska bli en klubb andra avskyr blir jag ledsen. 

Jag tänker att det kanske inte är så konstigt att klubbens yngre lag är överrepresenterade bland de motståndare jag klassar som minst sympatiska.

Men nej, jag tror inte att detta är den kultur Hammarby vill ha.

Jag vill tro att Djurdic och Rodic egentligen menade att de vill att andra ska frukta Hammarby och att föreningen vill att de föräldratränare som tar hand om de yngre lagen förstår att de representerar en storklubb och som sådan har ett extra ansvar i att föregå med gott exempel.

Kanske sa de inte ens så. Kanske var det rent av DN som skruvade till rubriken för att locka fler till läsning.

Oavsett vilket känns det både trist och onödigt att fotbollen skulle börja efterlikna boxningens mentala spel och upptrappning inför en fight om titeln.

Det behöver inte fotbollen. 

Fotboll handlar som bekant inte om att försöka knocka varandra, utan om att försöka spela ut varandra. 

Så denna gång vill jag uppmana till reflektion över hur vi uttrycker oss runt fotbollen. 

För även om känslorna svallar och det kan vara svårt att hålla huvudet kallt under match, så är det trots allt ”bara fotboll”. 

Det är inte krig.

Det handlar inte om att knocka motståndaren till marken.

Och domaren gör sitt bästa. 

Om känslorna ändå måste komma ut genom ord lånar jag ett citat från en äldre herre på en match för några år sedan. Han vände sig mot ungdomarna bredvid, log och sa med lugn röst: ”Inte hata, bara heja.”

Det fungerade.

Och stämningen blev inte sämre.

/Daniel Collin