Tålamod

När Johan Orrenius och Anders Bengtsson i det senaste avsnittet av Offsides podcast pratade om att tränare ofta har en förmåga att lugna sina supportrar med att det kommer att bli bättre med tiden slog mig snart den motsatta tanken. Att när det nya spelsystemet sätter sig så kommer det lossna. När de nya spelarna hittat in i gänget kommer de börja leverera. När transferhetsen svalnat kommer allting att landa igen. Som en ursäkt till att vissa områden inte riktigt stämmer när serien rullar igång i april.
 
Det är en hårfin gräns mellan desperata försök att förklara en dålig säsongsinledning och att faktiskt påvisa att det krävs lite mer tid innan det vänder. Visst, det går att genomskåda ganska enkelt. Ligger du sist efter säsongens första tredjedel så finns problemet snarare i prestationen än i det taktiska upplägget. Det är också en gräns mellan att fortsätta nöta på eller ge upp och gå tillbaka till tryggheten, att lämna det nya spelsättet.
 
Ska Elfsborg få en krisstämpel efter fyra poäng på fem matcher? Självklart inte. De kommer att avancera, de kommer att hitta rätt och de kommer att lyfta sig. Där är det en ny tränare som förvisso haft en försäsong att sätta sin prägel, men det är ju i Allsvenskan det gäller och det är där det räknas poäng. Ska Malmö för en sjundeplats sågas bara för att alla sagt att Magnus Pehrsson ska knata igenom tabellen, parkera högst upp och behålla Lennart Johanssons pokal? Inte det heller.
 
Det dras för stora växlar för tidigt in på säsongen. Hammarby leder, men jag tror inte att någon egentligen vågar tro att de ska återupprepa Sören Cratz mirakelår i början av 2000-talet oavsett antalet guldhattar som syntes på Tele2 Arena i matchen mot IFK Norrköping.
 
Just nu är det som det är och det måste få vara och kännas så just nu. Sådär Janne Anderssonskt det kan låta ibland.
 
Å andra sidan kan inte en tränarstab eller ett lag ändra åsikt så fort supportrarna börjar muttra på forum, i krönikor eller på läktarplats. Det måste få misslyckas innan det lyckas.
 
Man måste dö några gånger innan man kan leva. Sedan om det gäller Gårdakvarnar eller Azalea BK spelar mindre roll.
 
Just den där gränsen – det är där den dras. Att under en försäsong lägga ner arbete, tid och energi på någonting nytt för att efter ett par omgångar in i serien byta tillbaka för att det går motigt. Det sänder en signal om att tränaren inte tror på sin egen idé eller sina spelares kvalitet.
 
Så landar allting i tålamod. Eller egentligen landar det i exakt tillräckligt och lagom med tålamod. Ett nytt spelsystem kräver mer än bara tid, nya spelare måste jobba extra för att komma in i laget och ytter omständigheter måste hanteras oavsett.
 
Allsvenskan är igång och det kommer behövas lika många omgångar till innan serien sätter sig på riktigt. Det kommer att pratas om kriser, det kommer att bytas tillbaka till tryggheter och det kommer grymtas och gormas om taktiskt kunnande, felbeslut, mystiska byten och alternativa lösningar. Än så länge är det bara att försöka sitta så lugnt som möjligt och se vad framtiden kommer att utvisa. Antingen skingrar sig orosmolnen eller också tätnar de till en åskskur.
 
Hur som helst. Tålamod – men i lagom mängd.
 
/ Jimmy Åkesson