Guardiolas vårförbannelsE

Förvisso avslutade City förra veckan med att tappa en tvåmålsledning mot stadsrivalerna Manchester United, och därmed gå miste om chansen att säkra ligatiteln redan nu, men eftersom ligan i princip varit klar ett bra tag låg nog Citys huvudfokus på kvällens match. Man startade utan renodlad anfallare och när City jagade kvittering i slutet av matchen byttes David Silva ut, allt för att kraftsamla till den stundande Champions League kvartsfinalen.
 
Under Pep Guardiolas tid i Bayern München utspelade sig säsongerna ungefär på samma sätt som den i år gjort för Manchester City i England. Laget är i superform från ligans premiäromgång och går på knock direkt. Ligan är i praktiken säkrad innan jul och hela våren blir därmed en enda lång Eriksgata. Man är alltså som bäst på hösten och tappar mer och mer ju längre säsongen går, ju viktigare matcherna blir.
 
En relevant jämförelse kan göras med Real Madrid. Real, som i höstas och i början på våren i princip var uträknade, men som från och med åttondelsfinalen mot PSG höjde sig ett par nivåer och nu ses som favoriter till att ta hem CL-titeln. Självklart ville inte Real Madrid tappa så många poäng i ligan som man gjort, men jag är ganska säker på att det i någon mån är en medveten strategi från Zinedine Zidane.
 
Denna vårförbannelse kan också jämföras med den Zlatan Ibrahimovic ofta upplevde, då han ofta var lysande hela hösten, men där han fick se formen dala under våren.
 
Vad är det då som hindrar Guardiolas lag från att, likt Real Madrid, styra formen mot att toppas framåt våren? Kanske anser man att ligan är för viktig, alternativt för svår för att riskera något under våren? Det skulle kunna vara fallet i City men i Bayern känns det inte lika troligt.
 
Min teori är att Guardiolas spelfilosofi inte tar någon hänsyn till lagets fysiska eller psykiska status. Han vill alltid nå perfektion vilket han ju faktiskt får anses ha gjort under sin tid i Barcelona. Att spela på det sätt som Guardiola vill ställer höga krav på spelarnas fysik men också, kanske framförallt, på det mentala. Möjligtvis var det så att spelarna i Barcelona under hans tid var bättre på att hantera de mentala påfrestningarna och därmed hålla en hög nivå säsongen igenom?
 
Ikväll får vi svaret på om historien upprepas. Får Guardiola avsluta ännu en säsong med en något bitter eftersmak? Eller lyckas han vända på ett omöjligt underläge för att bryta förbannelsen?
 
/Tomas Hermansson