Domedagen väntar för Mourinho

25 raka matcher utan förlust låter ju ganska imponerande. Att elva av dem var kryss säger desto mer om säsongen. På nytt har storklubben från England fått kämpa för att komma tillbaka till Champions League. Kampen om en topp 4-placering levde tills helgens förlust mot Tottenham. Den försvann egentligen i praktiken redan mot Arsenal och det märktes när Mourinho valde att ställa ett B-betonat lag på White Hart Lane och lät således Tottenham vinna sin sista match på arenan som varit deras hemmabas i 118 år.
 
För att inte Mourinho ska följa sina företrädare och placeras i facket för ”misslyckade arvtagare till Sir Alex” gäller nu att han får ihop laget i en sista match. Räddningen för honom och för klubben. Trots nederlaget i ligan, som vi ändå får kalla årets säsong för, så har de på en knackig väg lyckats ta sig till Europa League-final. Det var dock nära att Guidetti släkte drömmarna när han i semifinalen, med matchens sista spark inte lyckades förvalta ett gyllene läge att skjuta Celta Vigo till final.
 
Nu blev det inte så. Kanske är historien redan skriven. Kanske är det Mourinho som ska se till att Manchester United på nytt blir en del av det finaste man som klubblag kan bli. En del av Champions League. Där vi annars varit vana att se laget, där de medverkat i 21 upplagor sedan turneringen startade 1992 och där klubben blivit mästare tre gånger.
 
Men för att ta sig dit måste de vinna finalen av Europa League och besegra den marscherande stridsvagnen, Ajax. Som i sin tur inte har några som helst planer på att bjuda Manchester United på något försprång för att de är just Manchester United.
 
Uppgiften känns inte helt enkel, men förutsättningarna är glasklara. Europa League-mästare ger dem plats i Champions League nästa säsong. Förlust innebär återigen en fiaskosäsong. Allt hänger på en match, en kväll, på Friends Arena i Stockholm. Den 24 maj skriver Mourinho ny historia, frågan är om det blir hyllningar eller fiaskostämpel.

/Tobias Dahlberg